Ekonomiskolan del 11: Olika delar i livet

Ditt liv är fullt av händelser. Du får ett första jobb, du flyttar hemifrån och du kanske köper en bostad. Du blir sambo, gifter dig, får barn och kanske skiljer dig. Du slutar jobba och går i pension. Och vad vi vet än så länge tar våra liv slut någon gång, och då kanske du kommer att ärva någon och någon kommer att ärva dig. Har du lite kunskap om alla dessa livssteg och förstår vad de innebär ekonomiskt blir livet så mycket enklare.

Innehåll

• Du får ditt första sommarjobb eller extrajobb
• Du börjar studera på högskola eller universitet
• Du flyttar hemifrån
• Du blir sambo
• Du gifter dig
• Arv och testamente
• Du köper eller säljer en bostad
• Du får barn
• Du skiljer dig
• Du går i pension
• Du ärver
• Du går bort

 

Du får ditt första sommarjobb eller extrajobb

Att jobba extra på sommaren är bra både för arbetslivserfarenheten och för de extra pengarna. Tänk på följande:

• Gå inte med på att provjobba gratis. Du ska alltid få lön.
   
• Undersök om företaget du ska arbeta på har kollektivavtal. Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan dig (genom facket) och arbetsgivaren som styr arbetstider och löner. Om företaget inte har kollektivavtal är det lagar, såsom arbetsmiljölagen, arbetstidslagen och diskrimineringslagen, som reglerar dina rättigheter.
   
• Begär ett skriftligt anställningsavtal. Du har rätt till ett skriftligt anställningsavtal om du arbetar mer än en månad.
   
• Begär utbetalning av lön utan skatteavdrag. Om du tjänar mindre än 24 873 kronor (2025) under ett år behöver du inte betala skatt. För att din arbetsgivare inte ska göra något skatteavdrag fyller du i ett så kallat intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag (som du hittar på skatteverket.se) och lämnar det till arbetsgivaren. Det är alltså något du själv behöver göra för att inte behöva ligga ute med skatten till efter deklarationen.
   
• Jämka. Om du tjänar 24 873 kronor per år eller mer (2025) ska du betala skatt på hela beloppet. Eftersom din skatt är lägre när du inte tjänar så mycket som du gör om du jobbar hela året kan du lämna in en ansökan om jämkning till Skatteverket (blanketten hittar du på skatteverket.se). Att jämka är att justera skattesatsen efter hur mycket man tror att man kommer att tjäna. Lämna sedan in beslutet du får från Skatteverket till din arbetsgivare, helst innan du börjar jobba. Missar du det kommer det att dras onödigt mycket skatt som du inte får tillbaka förrän efter deklarationen.
   
• Du får tjäna upp till 114 000 kronor vid 20 veckors heltidsstudier utan att studiestödet påverkas (2024). Om din inkomst är högre än det så kallade fribeloppet har du inte rätt till lika mycket bidrag och lån. 

Sist men inte minst: Du tjänar på att att betala skatt. Upp till en inkomst på 200 000 kronor per år får du till och med mer pengar avsatt i pension än vad du betalar i skatt.
 

Du börjar studera på högskola eller universitet

Att spara ihop en buffert inför kommande studier är smart. Det kan också vara bra att ha ett startkapital för till exempel kurslitteratur, dator och möbler till studentbostaden. Börja spara i god tid innan det är dags. Väljer du att studera direkt efter gymnasiet så skaffa ett extraarbete och arbeta under sommaren. Arbetar du en längre tid innan studierna startar så sätt av så mycket du bara kan av lönen.

Här följer annat du bör göra:

Ansök om studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studerar du på heltid kan du få 13 500 kronor för fyra veckor.

Skaffa en hemförsäkring. Om du flyttar hemifrån är det viktigt att du försäkrar både dig och dina saker med en hemförsäkring. En hemförsäkring innehåller även en reseförsäkring. Om du studerar vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad för olyckor via en statlig olycksfallsförsäkring under skoltid och när du reser till och från skolan. Du kan läsa mer om detta i del 7: Försäkringar

Undersök om du kan få bostadsbidrag. Hur stort bostadsbidrag du kan få avgörs av dina inkomster, ditt sparande, boendekostnaden, bostadens typ och storlek samt hur många som bor i bostaden. Du kan själv räkna på vad du kan få i bostadsbidrag med hjälp av Kassakollen på forsakringskassan.se.

Glöm inte studentrabatterna. Det finns en mängd rabatter att få som student, så fråga alltid om du kan få studentrabatt vid köp eller hyra.

Du flyttar hemifrån

Med lite förberedelser kan den fantastiska känslan av att flytta hemifrån hålla i sig långt efter flyttlasset har gått. Så tänk på följande:

Gör en budget. Det behöver inte vara någon avancerad budget utan bara en enkel sammanställning över dina inkomster och utgifter. En sådan gör att du har koll på hur mycket pengar du har råd att lägga på olika saker varje månad och på vad du får kvar när allt det nödvändiga är betalt. 

Skriv ett kontrakt mellan dig och hyresvärden. Om du hyr din bostad ska du och hyresvärden underteckna ett hyreskontrakt som innehåller hyresbeloppet samt vad som gäller för in- och utflyttning. På boupplysningen.se finns en checklista för andrahandskontrakt med information om vad du ska tänka på.

Skaffa en hemförsäkring. En hemförsäkring kan ge dig ersättning för dina saker om de går sönder eller stjäls. Den täcker också om du skulle råka förstöra någon annans ägodel och skyddar dig på resa. Har du köpt din bostad behöver du en bostadsrättsförsäkring eller en villaförsäkring. Du kan läsa mer om detta i del 7: Försäkringar

Anmäl din flytt till skatteverket. En flyttanmälan gjord via skatteverket.se gör att du blir folkbokförd på din nya adress och skattar enligt kommunalskatten där du bor. Genom anmälan får även andra myndigheter din nya adress. Eftersändning av din post till din nya adress beställer du på adressandring.se.

Skaffa ett elavtal. Du behöver ha två olika elavtal: ett för elnätet och ett för själva elen. Elnätsbolaget kan du inte välja, du får det som finns där du bor. Elhandelsbolaget däremot, det som säljer själva elen, kan du välja. Så se till att välja ett bolag som erbjuder ett bra pris. Om du inte gör ett aktivt val får du ett anvisningsavtal som kostar cirka 30 procent mer än ett vanligt avtal. Du kan läsa mer om hur du ska tänka runt ditt elavtal i del 3: Dina utgifter

Skaffa ett sparkonto med ränta. Börja spara direkt när du flyttat hemifrån (om du inte börjat med det tidigare), även om det bara är 100 kronor i månaden. Det är viktigt att ha en buffert för oförutsedda utgifter och för exempelvis resor du kan komma att vilja göra. Du kan höra mer om buffert i del 5: Buffert

Beställ internetabonnemang. Undersök vad som gäller och vad det kostar hos flera operatörer innan du binder upp dig. Inte sällan vill bolagen binda upp dig under en längre tid, vilket du bör vara uppmärksam på. Det kan bli dyrt.

Köp och sätt upp en brandvarnare. De flesta bränder börjar med en glömd kastrull på spisen.

Du blir sambo

Det finns en hel del både praktiska och juridiska aspekter att ta ställning till när du flyttar ihop med någon. Sätt dig ner med din blivande sambo och läs det här avsnittet. Att sätta upp tydliga regler och skriva eventuella avtal kan kännas tråkigt när allt är bra. Men det kommer att göra er bekväma i samboförhållandet och underlätta vid en eventuell separation.

Att vara sambo innebär att vara juridiskt kopplad till sin sambo. Den juridiska definitionen lyder:

Med sambor avses två personer som stadiggivande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

Bor du med en kompis är ni alltså inte sambor i juridisk mening.

När ett samboförhållande tar slut kan den ena parten begära bodelning enligt sambolagen. Bodelning betyder att man delar lika på allt som anses vara gemensam egendom. Tumregeln är att om något har använts för gemensamt bruk så ingår det i bodelningen. Det gäller alltså även bostaden om den har köpts för gemensamt bruk, även om endast en av er har betalat för den. Det ni ägde innan ni flyttade ihop omfattas inte av sambolagen.

Det är mycket att hålla reda på. Står du inför ett samboförhållande bör du överväga följande:

• Läs på om sambolagen och samboavtal. Jag rekommenderar alla att läsa på om vad sambolagen säger. Tycker ni inte att den är bra för er skriver ni sedan ett samboavtal för att avtala om eller avtala bort specifika delar. Ett samboavtal gäller när båda parter har skrivit under det. Det behöver varken bevittnas eller registreras. Däremot rekommenderar jag att någon utomstående är med när man signerar avtalet. Det är ett bra sätt att undvika framtida tvister.
   
• Skriv ett skuldebrev. Om ni betalar olika mycket vid köp av en gemensam bostad och vill att var och en ska få tillbaka det de betalade vid en eventuell separation bör ni skriva ett skuldebrev mellan er. Även om ett samboavtal kan avtala bort delar som inte ska ingå vid en separation, kan det nämligen inte reglera hur mycket var och en ska få vid en försäljning av den gemensamma bostaden. Skriver ni ett skuldebrev bör ni också skriva ett samboavtal som säger att sambolagen inte ska gälla.
   
• Skriv er båda på adressen. Om en av er flyttar in hos den andra är det bra att berätta det för hyresvärden eller bostadsrättsföreningen.
   
• Teckna en hemförsäkring. Se till att hemförsäkringen täcker er båda.
   
• Gör en inventarieförteckning. Skriv ner vilken egendom ni tar med in i boet och vad ni köper gemensamt. Det underlättar om ni någon gång ska flytta isär.
   
• Gör en budget. Se över vilka gemensamma utgifter ni har och hur de ska fördelas. Har den ena parten större inkomster eller utgifter än den andra? Hur fördelar ni gemensamma kostnader rättvist? Kanske vill ni skaffa ett gemensamt matkonto eller ett konto från vilket alla gemensamma kostnader dras? En bra översikt över er ekonomi är ett enkelt sätt att underlätta ert liv tillsammans och undvika konflikter. Hur du gör en budget får du tips om i del 1: Budget.
   

Du gifter dig

Grattis! Kanske står du inför ditt bröllop, eller så har du redan gift dig? Att säga ja förändrar mycket. Även juridiskt. Du har ett bättre skydd än som sambo, men även fler skyldigheter.

Det är viktigt att ni sätter er ner och går igenom hur ni vill ha det ekonomiskt i ert äktenskap, gärna före själva giftermålet. Att tänka på att man eventuellt ska gå skilda vägar är svårt när allt känns bra. Men genom att tänka efter före undviker ni ekonomiska konflikter och det kan även skapa ett bättre och tryggare äktenskap.

En viktig skillnad mellan att vara sambo och att vara gift är giftorätten. Den innebär att allt ni äger idag och allt som köps framöver delas lika om ni skulle skilja er. Om ni vill att något annat ska gälla, till exempel att viss egendom ska vara enskild, ska ni skriva ett äktenskapsförord.

I ett äktenskapsförord kan ni avtala bort en del av giftorätten, till exempel om en av er har byggt upp ett företag eller ärvt något som inte ska vara en del av en eventuell bodelning. Äktenskapsförordet ska vara skriftligt, undertecknat av er båda och registrerat hos Skatteverket. Det går att skriva eller förändra ett äktenskapsförord när som helst, både inför och under äktenskapet. Glöm bara inte bort att registrera det nya eller ändrade avtalet hos Skatteverket.

Jämställd ekonomi

Istället för att se det som oromantiskt att tänka på ekonomi och på vad som händer om förhållandet tar slut, så tänk så här: att värna om varandras ekonomi om något oförutsett skulle hända är verklig kärlek och omtanke. Att ni funderar på hur ni kan klara er ekonomiskt på egen hand kan dessutom göra att ni undviker konflikter under äktenskapet och att ni båda känner er trygga. Och att slippa bråka om pengar vid en eventuell separation kan göra en jobbig situation mindre smärtsam.

När vi gifter oss (blir sambos) och får barn blir vi ofta mindre jämställda. Nivån på både lön och sparande är ungefär densamma för män och kvinnor idag – fram tills det är dags att bilda familj, då drar männen ifrån. En undersökning från SBAB visar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ligger på runt 15 procent när vi bildar familj. Tio år senare är skillnaden 30 procent. Kvinnor tar i genomsnitt ut längre föräldraledighet, arbetar deltid under en längre tid och vabbar oftare än männen, vilket påverkar kvinnors framtida ekonomi genom långsammare löneökning och en lägre pension. Även om planen självklart är att ni ska leva tillsammans hela livet, och att en ojämställd ekonomi då spelar mindre roll, bör ni ta hänsyn till att det kanske inte blir så.

Självklart får och ska varje familj bestämma själva hur de vill göra, men det är många som inte tänker på hur olika val påverkar ekonomin för den som till exempel tar störst ansvar hemma. Det kan självklart även vara mannen.

Här kommer fyra råd för en mer jämställd ekonomi:

1.   Dela på hemarbetet. Kanske kan ni båda jobba 90 procent istället för att en jobbar 80 procent och den andra fortsätter som tidigare?

2.   Dela på föräldraledigheten om det går. Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn. Det är ofta tillräckligt för att varje förälder ska kunna vara hemma länge med barnet. År 2014 tog kvinnor ut 78 procent av föräldraledigheten under barnets första två år. För barn födda 2021 var motsvarande siffra 75 procent. Kvinnor är hemma under längst tid även i de fall där kvinnan tjänar mer än mannen, så valet verkar inte ha (enbart) med lönen att göra. 

3.   Fördela pensionen vid behov. Den som arbetar mest kan överlåta sitt premiepensionssparande på sin partner. Det handlar om 2,5 procent av inkomsten (minskat med 6 procent vid överlåtelsen.) För att kompensera den som förlorar värdefull tjänstepension under föräldraledighet och deltidsarbete kan man också spara privat. Se dock till att skriva ett äktenskapsförord där ni skriver att sparandet är enskild egendom, då privat pension, till skillnad från tjänstepensionen och allmän pension, annars delas lika vid en separation. Glöm inte att registrera äktenskapsförordet hos Skatteverket så att det blir giltigt.

4.   Dela på vab-dagarna. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar (vård av barn).

Arv och testamente

Huvudregeln, den så kallade legala arvsordningen, säger att ni som gifta ärver varandra. Gemensamma barn ärver er först efter det att ni båda två har gått bort. Särkullbarn (barn till en av er) har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång. Finns det bara särkullbarn har makan eller maken i stort sett ingen arvsrätt alls. 

Vill du inte att den legala arvsordningen ska gälla kan du skriva ett testamente. Det kan vara bra till exempel om man vill kunna bo kvar i ett gemensamt hem, då det faktum att eventuella särkullbarn har rätt till sitt arv när föräldern avlider kan resultera i att bostaden måste säljas. Barnen kan inte bli utan arv, men ett testamente kan innehålla en önskan om att arvet ska betalas ut vid ett senare tillfälle. Vill särkullbarnen ha ut sitt arv direkt har de dock rätt till det. Testamentet hjälper hur som helst era anhöriga att veta hur ni vill ha det. Prata gärna med en jurist när det gäller frågor som dessa. Professionell hjälp lönar sig många gånger om. Mer om arvsordningen och testamenten kommer sist i detta kapitlet.

Som förälder kan du skriva in i testamentet att ditt arv ska vara ditt barns enskilda egendom, det vill säga att det barnet ärver av dig aldrig kommer att kunna gå förlorat i en bodelning.

Som alltid vid stora förändringar bör man även se över sitt försäkringsskydd vid giftermål. Vad händer om en av er avlider? Behöver ni en livförsäkring för att en av er ska kunna hantera kostnaderna ensam? Behöver ni ha efterlevandeskydd på er tjänstepension? Och kan ett bolåneskydd göra att den som är kvar kan stanna i den gemensamma bostaden? Du kan läsa mer om dessa försäkringar i del 7: Försäkringar.

Du köper eller säljer en bostad

När du står inför ett bostadsköp bör du först och främst fundera på vad du behöver och vad du har råd med. I del 8: Bolån gick vi igenom om hur mycket du får låna och vad du ska tänka på när du tar ett bostadslån.

Förutom köpeskillingen (priset på bostaden) bör du ta hänsyn till eventuell månadsavgift och driftskostnader (kostnader för exempelvis uppvärmning).

Om du säljer en bostad med förlust får du en skattereduktion på 30 procent på halva förlusten upp till 100 000 kronor. För förluster över 100 000 kronor blir din skattereduktion 21 procent.

När du säljer en bostad med vinst ska du betala skatt med 22 procent på vinsten. Du kan välja att betala skatten direkt eller göra uppskov på den. Uppskovet innebär att du väntar med att betala vinstskatten och från och med 2021 betalar du ingen ränta på uppskovet. Uppskovet begär du vid deklarationen året efter försäljningen.

Här följer två exempel:

Om du köper en ny, dyrare bostad får du göra uppskov på hela vinsten. Säg att du säljer din bostad och gör en vinst på 600 000 kronor. Du ska då betala 22 procent i skatt, det vill säga 132 000 kronor (600 000 × 22 procent). Väljer du att göra ett uppskov behöver du från och med 2021 inte betala någon ränta på uppskovet.

Om du köper en ny, billigare bostad får du bara göra ett delvis uppskov. Hur stort uppskov du får göra räknas ut så här: Vinsten × pris för ny bostad / försäljningspris för såld bostad. Säg att du säljer din bostad för 4 miljoner och gör en vinst på 600 000 kronor. Din nya bostad kostar 3,7 miljoner. Du får då göra uppskov med 555 000 kronor (600 000 × 3 700 000 / 4 000 000) och skatta för resterande 45 000 kronor.

Är det bra att göra uppskov?

Från och med 1/1 2021 tas räntan på uppskovet bort. Det blir då ekonomiskt mest förmånligt att göra uppskov med skatten och använda dessa för att betala av lånet eller spara på annat sätt. Pengarna blir som ett lån utan ränta och amortering. 

Kom ihåg att uppskovet med vinstskatten fortfarande är en skuld till Skatteverket som du skjuter framför dig, och om du gör ett antal försäljningar med uppskov under en livstid kommer din skatteskuld att öka med tiden.

Du får barn

Livet förändras kanske allra mest när man får barn. Och i alla känslor, sömnlöshet och praktiska göromål är det lätt att glömma bort ekonomin. Det är vid den här tiden som jämställdheten mellan dig och din partner ofta hamnar på efterkälken.

Föräldrapenning är pengar du får från Försäkringskassan för att kunna vara hemma med ditt barn istället för att arbeta. Du kan få föräldrapenning om du är förälder till barnet eller av annan anledning har vårdnaden om det. Du räknas som förälder också om du bor tillsammans med en förälder och ni har/har haft andra gemensamma barn alternativt är/har varit gifta/registrerade partner.

En nyhet är att från och med 1 juli 2019 kan även du som är sambo till en förälder ansöka om föräldrapenning. En förälder kan alltså överföra föräldrapenningsdagar till sin sambo så att sambon kan ta hand om sitt bonusbarn.

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är det belopp som ligger till grund för hur mycket pengar du kan få från Försäkringskassan om du blir sjuk eller ska vara föräldraledig. Din SGI räknas fram utifrån din årsinkomst och arbetstid och har vid beräkning av föräldrapenning ett tak på 588 000 kronor per år (2025) (10 prisbasbelopp). Det betyder att även om din inkomst är högre än så får du inte högre föräldrapenning. Maxersättningen är 80 procent av taket, det vill säga 470 400 kronor per år.

Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn. För 390 av dessa dagar får du 80 procent av din SGI. För övriga 90 dagar får du en ersättning på 180 kronor per dag (Lägstanivådagar) (2024). Ni som föräldrar får automatiskt hälften av dagarna var, men 90 dagar är reserverade för varje förälder. De övriga kan ni välja att överlåta till varandra.

Många företag kompenserar sina anställda för inkomstbortfall under föräldraledigheten, så kolla upp vad som gäller på ditt företag. Läs också mer om föräldrapenning och om hur man gör för att ta ut den på forsakringskassan.se.

Du som förälder har rätt att stanna hemma från ditt arbete för att ta hand om ditt sjuka barn och få ersättning för det, vanligtvis upp till att barnet är tolv år gammalt. Du kan också begära ersättning för vård av barn (vab) om ditt barn behöver gå till doktorn eller tandläkaren.

Att vabba ger enligt 2025 års regler rätt till 80 procent av lönen upp till ett tak på 36 750 kronor i månaden (7,5 prisbasbelopp). Från och med den åttonde dagen behövs ett läkarintyg för att fortsätta få ersättning. Man har rätt till 120 vab-dagar per år och barn.

Du måste meddela arbetsgivaren direkt när du stannar hemma med ett sjukt barn, men först när barnet har blivit friskt anmäler du vab till Försäkringskassan. Mer information om vab hittar du på forsakringskassan.se.

Du får barnbidrag om du är vårdnadshavare till barn som är yngre än 16 år och bor i Sverige på villkor att du och barnet är försäkrade här (det är du om du alltid har bott i Sverige och inte har arbetat i något annat land). Om du har flyttat till eller från Sverige eller om du arbetar utomlands kan du vara försäkrad för vissa ersättningar men inte alla. Läs mer om det på forsakringskassan.se.

Barnbidraget betalas ut automatiskt från och med månaden efter ditt barns födelse till det kvartal barnet fyller 16 år. Barnbidraget är (2025) 1 250 kronor i månaden och skattefritt. Om du har tre eller fler barn kan du få flerbarnstillägg.

Att lära ditt barn om pengar anser jag vara viktigare än att spara pengar till ditt barn. Låt barnet vara delaktigt i ekonomiska beslut, visa barnet hur det fungerar att köpa saker, berätta om lån och ränta och om inkomster och utgifter. Självklart får du anpassa informationen efter barnets ålder. Men var alltid ärlig. Istället för att säga att pengarna är slut när barnet vill ha glass, berätta om varför ni inte kan köpa glass just nu – kanske för att pengarna behövs till mat eller hyra. Och kom ihåg att barn gör som du gör, inte som du säger. Försök föregå med gott exempel.

Ett bra sätt att lära sig hantera pengar är att få veckopeng eller månadspeng. Hur mycket ditt barn ska få beror helt på vad pengen förväntas användas till och vad du tycker är lämpligt. Om du känner dig osäker kan du googla på undersökningar som visar hur mycket barn i olika åldrar brukar få.

Låt barnet själv bestämma vad hon eller han ska köpa för pengarna. Du kanske inte alls håller med, men för att lära sig måste hon eller han få pröva sig fram och göra misstag. Kanske tar pengarna slut direkt, vilket gör att barnet inte kan göra något hon eller han väldigt gärna vill senare i veckan eller månaden. Stålsätt dig då och ge inte barnet mer pengar. Avsaknaden av pengar är den bästa läxan i vikten av att sköta sin ekonomi.

Spara till barn
Det är inte alla som vill spara pengar till sina barn – och det är helt okej. När barnen är små och utgifterna stora har du kanske inte heller möjlighet att göra det. Men om du vill och har möjlighet, då eller senare, har jag några tips.

Berätta för barnet. Visa hur du sparar och hur pengarna växer. Att få en summa pengar när man blir vuxen är värt mycket, men kunskap om sparande är värt ännu mer.

Börja tidigt. Det finns mycket att tjäna genom att börja spara tidigt. Ränta på ränta-effekten gör under för ditt sparkapital: Om du börjar spara 500 kronor i månaden i en fond som avkastar 8 procent årligen redan när ditt barn föds kommer du vid barnets 18-årsdag att ha sparat 108 000 kronor som är värda 242 678 kronor. Om du istället börjar spara när ditt barn är nio år och sparar 1 000 kronor i månaden kommer du också att ha sparat 108 000 kronor när barnet är 18 år, men på grund av den sämre ränteeffekten kommer värdet att vara ”endast” 161 840 kronor.

Spara på ett ISK eller i en kapitalförsäkring och välj aktiefonder. När man sparar på lång sikt ska man inte spara på ett sparkonto eller i en räntefond där möjligheten till avkastning är låg. Spara i aktiefonder istället. I genomsnitt har Stockholmsbörsen avkastat 7–8 procent per år, även om den vissa år sjunker rejält. Att månadsspara är bra, för då köper du i både upp- och nedgång. Välj att köpa ett par breda fonder med låga avgifter, gärna indexfonder och gärna globala fonder så att du sprider riskerna geografiskt.

Du ska vara medveten om att värdet kan gå ner emellanåt, för att spara i aktiefonder betyder trots allt att du tar en större risk med dina pengar. Mer om fondsparande hittar du i del 6: Långsiktigt sparande.

Spara i ditt namn. Jag rekommenderar att du sparar i ditt eget namn. På så sätt kan du besluta när ditt barn ska få pengarna och vad de får användas till. Se till att båda föräldrarna står på kontot. För att vara helt säkra på att pengarna hamnar där de ska kan ni – och även andra som kanske sparar till barnet, till exempel mor- och farföräldrar – skriva i ett testamente vem de tillhör. En annan aspekt att tänka på är att ett sparande i barnets namn kan komma att påverka möjligheten att få olika bidrag, och även skatten. Inkomst av kapital kan till exempel göra att sommarjobbet beskattas trots att barnet tjänar mindre än 24 873 kronor (2025), det högsta skattefria beloppet.

Från 2025 blir det skattefritt på Investeringssparkontot och Kapitalförsäkringen upp till 150 000 kronor vilket behöver tas i beaktande här.

Försäkra ditt barn
Din hemförsäkring omfattar dina hemmaboende barn. Men en del försäkringsbolag kräver att alla som ingår i försäkringen skrivs in i försäkringsavtalet, så kolla upp vad som gäller för just din försäkring.

Om du har hemmaboende barn är en barnförsäkring näst intill obligatorisk. Går ditt barn i skola eller förskola är hon eller han försäkrad under skoltid (vissa försäkringar gäller också på fritiden) vad gäller olycksfall. Du behöver dock en försäkring som täcker upp utanför skoltid och om ditt barn blir allvarligt sjukt eller svårt skadat. Du kan läsa mer om barnförsäkringar i del 7: Försäkringar

Betala hemma
Om ditt barn får en inkomst medan det fortfarande bor kvar hemma är det bra att hon eller han börjar betala för sig. Både för att bidra till hushållet och för att lära sig om pengar. Hur mycket barnet ska betala är något ni får komma överens om gemensamt. Enligt Konsumentverket uppgår månadskostnaden för ett barn som bor hemma till drygt 7 000 kronor. Det kan vara en bra summa att utgå ifrån och anpassa till barnets inkomst och andra omständigheter.

Du skiljer dig

Ingen gifter sig i tron att de ska gå skilda vägar. Men statistiken talar sitt tydliga språk: runt hälften av svenskarna skiljer sig. Som jag skrev i avsnittet Du gifter dig är det bra att komma överens om hur ekonomin ska fungera under äktenskapet. Allt blir då så mycket enklare, både i allmänhet och vid en separation.

Vad som gäller vid skilsmässa enligt lag står i äktenskapsbalken och i ett eventuellt äktenskapsförord. En bodelning ska alltid göras och den kan påbörjas så snart skilsmässoansökan har registrerats hos tingsrätten. Gemensamma tillgångar och skulder ska läggas ihop och fördelas mellan er i ett bodelningsavtal. Det här kan ni göra själva eller med hjälp av en jurist. Jag rekommenderar att ta hjälp eftersom det finns många juridiska aspekter att ta hänsyn till. Är ni inte överens kan ni ansöka om en bodelningsförrättare vid tingsrätten.

Är ni sambor är det samboavtalet som gäller, om ni har skrivit ett sådant, annars är det sambolagen ni ska följa. Flyttar ni isär behöver ni inte göra en bodelning, men en sådan kan göras om någon av parterna begär det.

Du går i pension

Ingen har väl missat att vi kommer att behöva arbeta längre i framtiden. Vi blir friskare och friskare och lever allt längre, så om pensionen ska räcka hela livet måste vi helt enkelt arbeta under fler år än tidigare. Men det finns mer än så du behöver veta om pensionen.

Din allmänna pension får du ta ut tidigast vid 63 års ålder. Du måste själv ansöka om det hos Pensionsmyndigheten. Det är du själv som väljer hur stor del av den allmänna pensionen du vill ta ut (25, 50, 75 eller 100 procent) och därmed kan du fortsätta arbeta parallellt. Du kan både ändra ditt val och stoppa pensionsuttaget helt, men du kan inte ta ut pension i förskott.

När du ansöker om att ta ut din premiepension kan du välja till ett efterlevandeskydd. Skyddet gör att din pension betalas ut till dina närstående om du skulle avlida. Väljer du bort skyddet blir din pension högre. Du kan läsa mer om efterlevandeskydd i del 10: Pensionen.

Din tjänstepension är låst fram tills du fyller 55 år. Vill du börja ta ut din pension då måste du meddela bolaget där du har din tjänstepension. Vanligast är att din tjänstepension börjar betalas ut automatiskt till dig när du fyller 65 år. Vill du inte ta ut pensionen då måste du meddela bolaget i god tid. När du väl har börjat ta ut din tjänstepension går utbetalningen vanligtvis inte att stoppa. Fundera även över efterlevandeskyddet i din tjänstepension. Det kan läggas till och tas bort när som helst medan du fortfarande arbetar, även om det kan krävas en hälsodeklaration. När du har börjat ta ut din tjänstepension går det inte att lägga till skyddet om du har tagit bort det.

Innan du bestämmer dig för att börja ta ut din pension bör du ta reda på hur din pensionsålder påverkar pensionens storlek. Ju tidigare du börjar ta ut pensionen, desto lägre pension får du. Du kan göra en prognos över din framtida pension på minpension.se.

Du bör också fundera på hur din skatt påverkas av att du tar ut pension. Passerar du brytgränsen för statlig skatt kan du tjäna på att flytta fram uttaget av en del av pensionen. Brytpunkterna FÖRE grundavdrag ser ut så här (2024):

·       På inkomster UNDER 625 800 kronor (om du är under 65 år) respektive 733 200 kronor (om du är över 65 år) kronor per år betalar du endast kommunalskatt.

·       På inkomster ÖVER 625 800 respektive 733 200 kronor betalar du även en statlig inkomstskatt på 20 procent.

Du behöver alltså se till hela din inkomst – inkomst från arbete om du fortfarande arbetar, allmän pension, tjänstepension och privat pension – för att veta hur mycket skatt du kommer att behöva betala och om du bör vänta med att ta ut någon pensionsdel för att slippa betala statlig skatt. Du kan läsa mer om din pension i del 10: Pensionen

Du ärver

De tillgångar som en avliden lämnar efter sig kallas kvarlåtenskap eller arv. Arvsrätt är beteckningen på de bestämmelser som enligt lag reglerar hur arvet efter en avliden person ska fördelas. Arvslott kallas den del av kvarlåtenskapen som du som arvinge har rätt till. Har den avlidna upprättat ett testamente kan rätten till din arvslott sättas ur spel. Vem som ärver och i vilken ordning styrs av arvsordningen, som delar in arvtagare i tre klasser.

Första arvsklassen

I den första arvsklassen ingår den avlidnas barn och barnbarn (bröstarvingar), men ett barnbarn ärver först om barnet (alltså barnbarnets förälder) har gått bort. Adopterade barn har samma rätt till arv som biologiska barn och alla barn ärver lika mycket. För att fosterbarn och styvbarn ska få ta del av kvarlåtenskapen krävs att det är inskrivet i ett testamente.

Finns det inget testamente ärver bröstarvingarna sin arvslott, det vill säga den del av arvet som de enligt lag har rätt till. Hur stor arvslotten är beror på hur många bröstarvingar det finns. Med en bröstarvinge blir arvslotten lika med hela arvet, och med två blir den halva arvet. Och så vidare.

En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott även om det finns ett testamente som säger något annat. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Det är ett skydd för bröstarvingar som gör att den avlidne inte kan testamentera bort hela kvarlåtenskapen till någon annan. Din förälder kan alltså testamentera bort som mest halva sin kvarlåtenskap. Du har rätt till andra halvan – om du är ensam bröstarvinge, vill säga.

Om den avlidna var gift ärver den efterlevande makan eller maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det betyder att makan/maken får använda kvarlåtenskapen hur hon eller han vill, dock inte testamentera bort den. Viktigt att veta är att denna rätt går före bröstarvingarnas arvsrätt, vilken alltså skjuts upp tills även den andra föräldern har avlidit. Icke gemensamma barn (särkullbarn) har rätt att få ut sin laglott direkt när föräldern avlider (oavsett testamente). De kan dock välja att skjuta upp sitt arv så att den efterlevande makan/maken kan sitta i orubbat bo, det vill säga bo kvar i parets gemensamma bostad. Då får de arvet när även makan/maken avlidit.

En efterlevande sambo har ingen legal arvsrätt, men kan begära bodelning av bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk.

Andra arvsklassen

Om den avlidna inte var gift och inte hade några barn eller barnbarn ärver den avlidnas föräldrar halva kvarlåtenskapen var. Om en av föräldrarna är avliden ärver den avlidnas syskon och halvsyskon den delen. Om ingen av föräldrarna lever ärver syskonen direkt. Är ett syskon avlidet ärver dennes bröstarvingar arvslotten.

Tredje arvsklassen

Om det inte finns några arvingar i vare sig den första eller den andra arvsklassen är det den avlidnas mor- och farföräldrar som ärver, och deras barn (den avlidnas mostrar, morbröder, fastrar och farbröder) i sin tur. Kusiner har aldrig någon rätt att ärva.

Om en avliden inte har några arvingar och inte har skrivit något testamente går arvet till Allmänna arvsfonden. Från fonden kan föreningar och ideella organisationer söka projektstöd. Projekten ska vara av ideell karaktär och till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Du går bort

Förutom allt det känslomässiga kommer dina anhöriga att behöva ta itu med en mängd praktiska saker när du går bort. För att underlätta för dem och samtidigt se till att saker och ting blir som du vill ha det är det bra om du har koll på vad som gäller.

Testamente

Genom att skriva ett testamente kan du i många fall se till att de som du vill ska ärva dig också gör det. Det skapar en trygghet för dig och underlättar för de efterlevande. Ett testamente kan vara extra viktigt om du är sambo och har särkullbarn. Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av dig och två vittnen för att vara giltigt. Vittnena får inte vara släkt med den som står bakom testamentet, de får inte heller vara mottagare av arv och de ska vara minst 15 år. De båda vittnena måste närvara när du signerar testamentet, men de behöver inte ta del av innehållet. Ett testamente behöver inte registreras någonstans men det är viktigt att du förvarar det på en säker plats och gärna informerar någon närstående om att det finns.

Det lönar sig att ta professionell hjälp inför skrivandet av ett testamente eftersom det finns många aspekter att tänka på. Man kan till exempel inte testamentera bort sina barns laglott, se avsnittet Du ärver.

Bouppteckning

När du avlider ska det göras en bouppteckning inom tre månader. Det är först när den är godkänd av Skatteverket som dödsboet kan avvecklas och arvskifte kan ske. Arvskifte innebär att arvet betalas ut till dina arvingar. Ofta är det den avlidnas maka/make/registrerade partner/sambo eller barn som får uppdraget att göra bouppteckningen, men hon eller han har rätt att ta hjälp som bekostas av dödsboet. Att ta professionell hjälp vid en bouppteckning underlättar arbetet och gör att man kan undvika många fallgropar och konflikter.

Dödsboets ekonomi

De eventuella skulder du har när du går bort ska betalas med hjälp av tillgångarna i dödsboet. Om skulderna är större än tillgångarna skrivs skulderna av. Dina arvingar kan alltså aldrig ärva dina personliga skulder.

Bankerna får automatiskt kännedom om dödsfall via offentliga register. Vissa banktjänster avslutas då automatiskt (exempelvis spärras bankkorten) medan andra, såsom autogirobetalningar och stående överföringar, måste avslutas av en dödsbodelägare som kan uppvisa ett så kallat dödsfallsintyg. Dödsbodelägare bör kontakta den avlidnas bank även för att se om de ska betala den avlidnas löpande räkningar. Bankerna har olika rutiner för det. I övrigt ska de inte röra konton och andra tillgångar förrän bouppteckningen är registrerad.

Efterlevandepension

När du går bort kan dina närmaste ha rätt till ekonomiskt stöd i form av så kallad efterlevandepension. Efterlevandepensionen finns i olika varianter beroende på om den efterlevande är yngre än 18 år (barnpension), maka/make/registrerad partner/sambo (omställningspension) eller änka (änkepension). Änkepension kan en kvinna född 1945 eller senare få om hon uppfyller vissa kriterier. Mer information kan du få på efterlevandeguiden.se.

När Pensionsmyndigheten får uppgift från Skatteverket om att någon har avlidit utreder de om det finns efterlevande som har rätt till efterlevandepension och skickar om så är fallet ut information om det.

Efterlevandeskydd

Om du har haft efterlevandeskydd på din premiepension och/eller tjänstepension kommer den del av pensionen som inte är utbetald att ingå i dödsboet. Om du har valt bort efterlevandeskyddet ärver dina anhöriga däremot inte dina pensionspengar.

Livförsäkring

Om du har tecknat en livförsäkring kommer dina anhöriga att få ett engångsbelopp utbetalat när du går bort. Du har själv angett vem eller vilka som är förmånstagare för din livförsäkring, det vill säga till vem eller vilka försäkringsbeloppet betalas ut. Om du inte har angett någon förmånstagare är det i första hand maka/make/registrerad partner/sambo som får ersättningen och i andra hand dina barn eller andra arvingar. Försäkringsbolaget är skyldigt att kontrollera om det har inträffat dödsfall och underrätta de efterlevande. Vet dina anhöriga/din valda förmånstagare inte om att du har en livförsäkring kommer de att bli kontaktade och få ersättning av försäkringsbolaget vid din bortgång.

 

Mer information om ekonomiskolan hittar du här: Compricers ekonomiskola. 

Du hittar också vår skola hos Prisjakt som även ger er tips och trix om hur du kan shoppa smart.

Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" som du hittar här: Bokus. Finns även som ljudbok.