Ekonomiskolan del 3: Dina utgifter

I del 1 av ekonomiskolan gjorde du en budget. I del två såg vi över den första delen av budgeten: Dina inkomster. Nu är det dags att se över den andra delen av din budget: Dina utgifter.

Du kan nämligen spara pengar genom att bestämma dig för att tex inte åka på den där semesterresan, inte köpa en ny jacka i år och inte äta lunch med kompisarna på fredag. Eller så bestämmer du dig för att du vill göra alla de där sakerna – och sparar in på andra utgifter för att göra det möjligt.

Genom att jämföra, köpa smart och prioritera kan du ofta få ner dina kostnader rejält och fortsätta göra det du helst av allt vill göra, eller till och med göra mer av det du tycker är kul, och kan dessutom få pengar över till ett sparande. Och sparade pengar växer över tid och gör så att du får råd med ännu fler roliga saker i framtiden.

Som så ofta handlar det om att se över dina behov och vad du prioriterar. När du har beslutat dig för det ska du se till att du inte betalar mer än du behöver för dina val. Jämför leverantörer!

Bostad

Vill du få ner din boendekostnad, som för många av oss är vår största utgiftspost, finns det några olika saker du kan göra. Att flytta till en mindre bostad eller en bostad längre ifrån en stad eller stadskärna kan få ner kostnaderna rejält. Vill du bo kvar i din bostad och äger den kan du spara en hel del på att få ner räntan på bolånet.

Om du redan har ett lån men det var ett tag sedan du pratade med banken om räntan är risken stor att du betalar deras listpris, det vill säga den ränta som står på deras hemsida. Denna ränta ska du inte betala. Titta i stället på genomsnittsräntan hos banken. Det är den ränta som nya bolånekunder har fått under den senaste månaden. Inte sällan ligger den långt under listräntan. Nya kunder premieras alltså, liksom de som är aktiva och kräver en lägre ränta. Trogna kunder som inte hör av sig får betala högst ränta. Bara genom att du ber din bank om ränterabatt, det vill säga rabatt på listpriset, kommer du att kunna sänka din lånekostnad. Går du till fler långivare och ber om ett ränteerbjudande har du möjlighet att sänka din räntekostnad rejält.

Exempel: För varje miljon du lånar sparar du 5 000 kronor per år (före ränteavdrag) om du får ner räntan med en halv procentenhet. Har du ett lån på 3 miljoner kan du alltså bara genom att kontakta några långivare spara 15 000 kronor. Per år.

Orkar eller vill du inte ringa runt till flera långivare kan Compricer hjälpa dig. Jämför bolån >>

Du får mer tips om bolån i del 8 av Ekonomiskolan.

Försäkringar

Det finns ofta mycket att spara även genom att se över sina försäkringar. Börja med att se över om du behöver alla försäkringar du har. Är du dubbelförsäkrad? Gå sedan igenom de försäkringar du behöver och se till att de täcker det du har behov av. Kolla sedan upp vad du betalar för dem och jämför priset med likvärdiga försäkringar hos andra försäkringsbolag. Kan du komma ner i pris med bibehållet skydd? Börja med din bilförsäkring om du har en sådan, där brukar det gå att spara mycket.

• Gå igenom alla dina försäkringar. Du kommer att se att det skiljer mycket mellan försäkringsbolagen även för andra försäkringar. Ibland kan man få bra priser hos ett bolag om man samlar flera försäkringar hos dem. Men var uppmärksam på att du inte sällan får lägst totalpris om du väljer det försäkringsbolag som har bäst pris för varje enskild försäkring. Jämför helt enkelt, så att du får bäst skydd till lägst pris.

• Använd en jämförelsetjänst.  För att slippa ringa runt till alla försäkringsbolag kan du använda en jämförelsetjänst som Compricer. Här kan du både jämföra försäkringar och genomföra bytet från ett försäkringsbolag till ett annat. Jämför dina försäkringar >>

• Försäkringens förfallodag.  Varje försäkring har en förfallodag som oftast infaller ett år efter tecknandet av försäkringen. Det är endast när försäkringen går ut som du kan byta försäkring. Och precis som med bolånet premieras nya och aktiva kunder, så att trogna och inaktiva kunder får betala mer.

Mer om försäkringar i del 7 av ekonomiskolan.

El

Pengarna du betalar för din el går troligtvis till två olika bolag: ett elnätsbolag och ett elhandelsbolag, även om många elnätsbolag också har elhandelstjänster.) Elnätsbolaget äger elnätet där du bor och levererar elen till din bostad. I och med att elnätsbolagen har ett så kallat naturligt monopol är du tvungen att ha ett visst elnätsbolag. Här kan du alltså inte göra något för att få ner priset. Elhandelsbolaget däremot är det bolag du köper själva elen ifrån. Elhandelsbolagen köper in el från elbörsen Nordpool och säljer den vidare till sina kunder. Här har du möjlighet att byta till det bolag som har bäst erbjudande. Nedan följer fyra punkter som du bör gå igenom för att spara maximalt på dina elkostnader.

• Gör ett aktivt val. Det viktigaste du kan göra för att få ner din elkostnad är att göra ett aktivt val av elhandelsbolag. Gör du inte det får du ett anvisningsavtal (även kallat tillsvidareavtal) via ditt elnätsbolag. Dessa avtal kostar i genomsnitt 30 procent mer än vanliga avtal, de dyraste kostar upp till 60 procent mer. 

• Jämför priserna. Det finns över hundra elhandelsbolag att välja mellan. Priserna skiljer sig rejält mellan bolagen och inte sällan har de kampanjer med bättre priser, vilket gör att det lönar sig att jämföra ofta. Vill du slippa kontakta flera elhandelsbolag kan du jämföra alla hos jämförelsetjänster som Compricer. Vi hjälper även till med bytet. Jämför el här >>

• Rörligt, bundet eller timavtal?  Du kan välja mellan att ha ett rörligt, ett bundet eller ett timbasetat elavtal. Om du har en ansträngd ekonomi och kan få svårt att klara av höga elräkningar under en period kan det vara bra att välja ett bundet avtal. Det blir lite som en försäkring. Om du klarar av svängningarna är ett rörligt avtal historiskt sett bättre, med reservation för att väldigt långa och kalla vintrar kan ge ett underskott i elproduktionen med ovanligt höga priser som följd. Ett timprisavtal är ett rörligt avtal som baseras på gällande spotpris på den nordiska elbörsen NordPool timme för timme. Priset du betalar är det pris som råder på börsen just då du förbrukar elen. Ett timprisavtal är ofta bra för dig som kan anpassa och styra när du förbrukar din el.

   

• Se över din energiförbrukning.

- Byt till lågenergilampor. De håller längre och förbrukar mindre energi. 
- Handdiska inte under rinnande vatten.
- Kör diskmaskinen på ekonomiläge. Fyll den innan du kör igång den.
- Duscha inte för länge och duscha hellre än att bada. 
- Stäng av handdukstorken och golvvärmeslingorna när de inte behövs.
- Fyll tvättmaskinen innan tvätt. Tvätta inte i onödigt höga temperaturer.
- Torka kläder utomhus när det går, så sparar du in ström som torktumlaren förbrukar.
- Sänk värmen inomhus och sänk ännu mer när du ska resa bort.
- Ställ inte möbler för nära element.
- Täta fönster och dörrar.
- Köp energisnåla apparater, till exempel kyl och diskmaskin.

Transport

Om du åker kommunalt, cyklar eller går till jobbet finns det troligtvis inte så mycket du kan göra för att minska dina transportkostnader. Men om du tar bilen varje dag finns det desto mer att spara. Mest sparar du genom att inte ha bil alls. De flesta av oss tror att kostnaden för att äga en bil är betydligt lägre än vad den är. Inte sällan glömmer vi bort värdeminskning, fordonsskatt, försäkringar, service och reparationer. Beräkningar visar att genomsnittsbilen i Sverige kostar runt 6 000 kronor i månaden att äga.

Nu kanske du måste ta bilen till jobbet, eller så behöver du inte det men prioriterar det ändå. Hur det än är bör du räkna på vad det kostar så att du vet vad du väljer och väljer bort. Du får en kostnad att ställa mot andra saker som du vill göra med dina pengar. Hur mycket betalar du för tullar en vanlig dag (för dig som bor i Stockholm eller Göteborg)? Betalar du parkeringsavgift? Hur mycket bensin går det åt? Se till att du har koll på bilens verkliga förbrukning! Men glöm som sagt inte värdeminskning, service och reparationer. 

Livsmedel

När det gäller livsmedel finns det mycket pengar att spara. Du kan köpa mindre dyr mat, planera dina måltider, handla i en lågprisbutik, begränsa dina restaurangbesök och ta med dig matlåda till jobbet.

• Ta med matlåda.  När du ändå lagar middag hemma kan du göra lite extra så att du får några lunchlådor till jobbet. De flesta kan spara 50–70 kronor per lunch genom att ha med sig mat. Har du lunchlåda fyra gånger i veckan under ett arbetsår sparar du alltså mellan 9 000 och 12 000 kronor.

• Storhandla. Genom att planera dina inköp och handla mindre ofta kommer du att spara en hel del pengar. Du gör färre spontanköp och blir bättre på att koka soppa på en spik, alltså använda det du har hemma.

• Jämför priser mellan butikerna. Det förekommer stora skillnader mellan butikerna. Undersökningar visar att en familj på fyra personer kan spara upp till drygt 20 000 kronor per år bara genom att byta butik. 

Andra lån

Det finns bra besparingspotential även på andra lån än bolånet. Det bästa är förstås att spara till det du vill köpa istället för att ta lån. Men ibland behöver vi låna och då finns det en hel del du kan göra för att få ner kostnaderna.

• Kan du ta ett bolån istället? Räntan är generellt lägre på bolån än på privatlån, så har du utrymme kan det vara en bra lösning att höja upp bolånet. Var dock uppmärksam på de amorteringskrav som eventuellt uppkommer på grund av att du utökar ditt bolån. Tänk också på att bolån ofta sträcker sig över en längre tid, att du betalar ränta under en längre tid än vad du hade gjort med ett privatlån, vilket kan göra att lånet i längden blir dyrare. 

• Jämför fler långivare.  När du ska ta ett privatlån jämför långivare och gå inte bara till den bank du har idag. Det finns en hel uppsjö av banker och långivare som erbjuder privatlån, så använd gärna en jämförelsetjänst som Compricer. Med endast en kreditupplysning får du erbjudanden från många olika långivare. Se över om du kan samla dina smålån till ett större lån. Då får du nästan alltid en lägre ränta. Jämför privatlån >>

• Hög ränta på kreditkortet.  Använder du ditt kreditkort, utöver den räntefria perioden, var uppmärksam på hur mycket du får betala i ränta på din kortkredit, den brukar ligga på mellan 10 och 20 procent. Om du har en kreditkortsskuld som du inte kan betala av kan det vara klokt att ta ett privatlån med en lägre ränta för att få ner räntekostnaderna.

Mer om andra lån i del 9 av ekonomiskolan.

Prenumerationer och abonnemang

Prenumererar du på en tidning du inte hinner läsa? Betalar du för något barnspel på nätet som barnen för länge sedan har slutat att spela? Har du alla streamingtjänster samtidigt? Behöver du ha det stora tv-paketet? Tittar du på alla kanaler? Och till sist, har du rätt mobilabonnemang? Använder du all surf som du betalar för? Använder du ett kontantkort trots att det kanske blir billigare med ett abonnemang?

Kläder och skor

Hur stora klädkostnader har du? Du kan minska dina utgifter genom att handla mer på second hand, ha klädbytardagar med dina vänner och ge bort och ta emot urväxta barnkläder. Fundera också över hur ofta du använder de kläder du köper. Kanske kan du shoppa färre plagg men med möjlighet till smarta kombinationer? Du kommer inte bara att spara en hel del pengar, du bidrar till miljön också. Klädindustrin släpper ut mer växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan UNCTAD.

Del 4 av ekonomiskolan handlar om vilka tankevurpor vi gör när det kommer till ekonomiska beslut. 

Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv som du hittar här: Bokus. Finns även som ljudbok.