Värmepumpar - för både miljön och din plånbok

Om att byta elavtal

Här kan du läsa mer om värmepumpar. Fundera på om det kan vara något för dig. Om det passar, kan du spara mycket pengar! När du ändå är här borde du såklart också se över ditt elavtal.

Hur fungerar en värmepump?

En värmepump överför värme från en kall plats till en varm plats och bygger på att man kan flytta kokpunkten för en vätska genom att ändra trycket. Värmen tas vanligen från antingen från- eller uteluften (luftvärmepump), från marken (bergvärmepump eller ytjordvärmepump) eller från sjövattnet (sjövattenvärmepump). För att driva processen krävs i samtliga fall energi.

Måttet på effektiviteten (eller verkningsgraden) hos en värmepump kallas värmefaktor, eller COP (Coefficient Of Performance). Med detta menas hur mycket värmeenergi man får ut per tillförd elenergi. För att en värmepump ska göra någon nytta måste givetvis COP vara över 1.

Den teknik som normalt används kallas kompressorteknik och består av fyra delar; regleranordning, förångare, kompressor och kondensor.

Ett köldmedium används för att transportera värmen genom systemet. Köldmediet kommer in i förångaren med lågt tryck (efter att ha passerat regleranordningen), eftersom trycket har sänkts har man även sänkt kokpunkten. I förångaren överförs sedan värme från utsidan (luft, vatten eller jord) och köldmediet övergår till gasform med lågt tryck. Köldmediet går sedan vidare till kompressorn och komprimeras där. Detta är den enda process som kräver energi (el). När köldmediet komprimeras stiger temperaturen och trycket ökar. Därefter går köldmediet in i kondensorn. Här kondenseras gasen till vätska. När detta sker avges värme och det är denna värme som leds till husets element och som värmer upp huset. Sedan börjar processen om igen.

En värmepump fungerar egentligen som en kylanläggning, fast tvärtom.

Hur mycket kan man spara?

Hur mycket du kan spara på att installera en värmepump varierar ju naturligtvis. Detta beror exempelvis på vilken typ av uppvärmning du har idag men också på klimatet där du bor, förutsättningarna där du bor för att installera en värmepump, och även på elpriset. Enligt Energimyndigheten kan man med en luftvärmepump spara 30 – 60 % av uppvärmningskostnaden.

Om du funderar på en värmepump har du troligen en del elförbrukning? Glöm inte att det för dig verkligen kan vara värt att också jämföra elpriser!

Vilken typ av värmepump ska jag välja?

För att avgöra vilken typ av värmepump du ska välja bör du konsultera en expert. Generellt kan man dock säga att luftvärmepumpar är billigare, enklare att installera och kräver ofta inga tillstånd från kommunen (detta bör du dock kontrollera). Andra typer av värmepumpar är ofta mer effektiva och kräver mindre löpande underhåll men innebär en större investering och kräver tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. De kräver också mer av installatören och om de inte installerats på rätt sätt kan det innebära problem.

Olika typer av värmepumpar

1. Luft
Det finns tre typer av luftvärmepumpar. Dessa är luft-vatten-värmepump, luft-luft-värmepump och frånluftsvärmepump.

1.1 Luft-vatten-värmepump
Denna typ tar värme från luften utanför huset och värmer upp vatten som kan användas i vattenburet värmesystem och för att värma husets varmvatten. Detta är således primärt ett alternativ om du har ett vattenburet värmesystem. Enligt Energimyndigheten passar denna typ av värmepump bäst i syd- och mellansverige eftersom den inte är så effektiv om utetemperaturen sjunker för lågt. En fördel med denna typ av värmepump är att det är en relativt billig investering. För dig som har pool kan värmepumpen även användas för uppvärmning av vattnet till denna.

1.2 Luft-luft-värmepump
Denna typ kallas även komfortvärmepump. Denna passar enligt Energimyndigheten bäst för hus med en öppen planlösning eftersom luften måste kunna cirkulera bra i huset. Detta kan vara ett alternativ för dig som inte vill investera alltför mycket pengar och som inte har ett vattenburet värmesystem. Detta är ett komplement till din vanliga uppvärmning med du bör se till att termostater på din vanliga uppvärmning fungerar bra så att den vanliga uppvärmningen stängs av när den inte behövs. Som med en luft-vatten-pump fungerar denna typ av värmepump bäst när det inte är för kallt utomhus. Se dock till att du väljer en modell som är ”Nordenanpassad” och som klarar vinterklimat. En luft-luft-värmepump kan reverseras så att den fungerar som en A/C på sommaren.

1.3 Frånluftsvärmepump
Denna typ av värmepump tar värme från frånluften i husets ventilationssystem. Den värme som släpps ut genom ventilationen i ditt hus återanvänds således för att sedan anslutas till värmesystemet och/eller värma upp varmvattnet. Denna typ kräver att huset är ventilerat med ett fläktsystem (dvs. inte med självdrag). Frånluftvärmepumpen ökar ventilationen av huset och kan då minska problem med exempelvis mögel och fukt.

2. Vatten
Vattenvärmepump (sjö- eller grundvattenvärme)
Denna typ av värmepump hämtar värme från vatten; det kan vara ett närliggande vattendrag eller från grundvattnet. I fallet med sjövatten så sänks slangar ned i en sjö och hämtar värme från sjövattnet som på botten sällan går under + 4 grader. Detta kräver naturligtvis att du har ett vattendrag nära ditt hus, samt att du får lägga ned slangar i vattendraget. Detta kräver tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Grundvattenvärmepump fungerar som en sjövattenvärmepump men i detta fall hämtas värmen från borrhål som går ned till grundvattnet. Detta kan vara en ganska kostsam variant eftersom man ofta behöver två borrhål samt att men inte kan vara säker på tillgången på vatten innan man borrat. Det har dock likt bergvärme en hög driftsäkerhet och lång livslängd.

3. Jord
3.1 Bergvärmepump
Denna typ av värmepump hämtar värmen från berggrunden. Fördelen med denna typ är att det är driftsäkert, har lång livslängd samt att effektiviteten är stabil eftersom berggrunden håller en relativt jämn temperatur över året. Eftersom detta är den vanligaste formen av värmepump i Sverige finns ett stort utbud av värmepumpar. Nackdelen är att det är en klart större investering än exempelvis en luftvärmepump framförallt eftersom du måste borra ett djupt hål i marken. Det kräver även tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

3.2 Ytjordvärmepump
Denna typ av värmepump hämtar värme från jordens ytskikt. En slang läggs ut i marken på tomten på ett djup av cirka en meter (kan vara mellan 0,6 – 1,5 m). Effektiviteten ökar om jorden har en hög vattenhalt. Denna typ fungerar bäst i Södra delen av Sverige. De har ofta en lång livslängd och är driftsäkra. Nackdelar är att det är en ganska stor investering samt att det innebär ett ganska stort ingrepp på tomten, det kräver också tillstånd från kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Hur effektiva är värmepumpar?

Effektiviteten hos olika värmepumpar varierar naturligtvis. Måttet på effektiviteten (eller verkningsgraden) hos en värmepump kallas som tidigare nämnts för värmefaktor, eller COP (Coefficient Of Performance). Effektiviteten varierar dels mellan olika modeller, men framförallt beroende på temperaturskillnaden mellan utsidan (där värme tas upp) och insidan (där värme avges). En liten skillnad ger högre effektivitet och en stor skillnad ger lägre effektivitet. För att en värmepump ska fungera bra ska du således ha så kallt som möjligt där värmen ska avges (inne i golv eller vid element), samt så varmt som möjligt där värmen ska upptas (i uteluft, sjövattnet eller jorden). När det är riktigt kallt ute och riktigt varmt inne så är en värmepump inte särskilt effektiv och fungerar då mer som en elradiator.

Det finns internationella standarder för hur COP ska beräknas för olika typer av värmepumpar. Det är inte ovanligt att en värmepump under vissa förutsättningar kan ha COP som överstiger 4. Detta betyder att en enhet tillförd elenergi (1 kWh) ger fyra enheter värmeenergi (4 kWh). Om du exempelvis har en villa uppvärmd med elradiatorer kan du troligen spara mycket energi på att installera någon form av värmepump!