Dåliga ekonomiska beslut? Det sitter i generna.

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
1 minuts läsning
Dåliga ekonomiska beslut? Det sitter i generna.

Tar det emot att sälja en aktie eller fond vars värde har gått ner? Var det länge sedan du bytte försäkringsbolag eller bank? Även om svaret är nej på dessa frågor så måste jag tyvärr informera dig om följande: Vi tar alla konstant dåliga ekonomiska beslut. Även du.

Vi är betydligt mindre rationella i vårt beslutsfattande än ekonomisk teori förutsätter. För att spara tid och energi, och för att effektivt kunna fatta snabba beslut, skapar vi genvägar. För om vi inför varje val skulle fastna i rationella och tidskrävande beslutsprocesser skulle inte många beslut bli tagna. I stället använder vi oss av mentala tumregler som förenklar och ibland förvränger världen. Det gör att vi fokuserar på viss typ av information och missar annan.

Ett exempel på en tumregel vi ofta använder när vi tar ekonomiska beslut är riskminimering. Vi föredrar att undvika förluster mer än vi vill jaga vinster (förlustaversion). Studier visar att förluster är dubbelt så kraftfulla, psykologiskt, som vinster. En person som förlorar 1 000 kronor kommer förlora mer i lycka än en person som vinner 1 000 kronor kommer vinna i lycka.

Riskaversionen påverkar oss i många områden i livet. När det kommer till ekonomiska beslut så är ”Pengarna tillbaka-garantier” och ”Gratis introduktionsperioder” exempel på effektiva marknadsföringsstrategier. För när vi väl har något är det nämligen svårare att avstå från det. Att förlora det.

Vi väljer också sällan att sälja eller ge upp något för ett pris under vår referensnivå. Har du till exempel köpt en aktie eller fond som har sjunkit i värde, som du fortfarande äger i väntan på att den ska gå upp igen? Trots att du idag inte skulle köpa aktien/fonden så säljer du den kanske inte.

Så, hur kommer det sig att vi alltid dras mot att eliminera risker? Jo, som med det mesta så hittar vi förklaringen i vår evolution:

  • Överlevnad: I en primitiv miljö var försiktighet avgörande för att undvika livshotande faror.
     
  • Begränsade resurser: Våra förfäder levde i en värld med begränsade resurser. Onödiga risker kunde leda till resursförlust, vilket i sin tur kunde hota överlevnaden.
     
  • Socialt: Människor som levde i grupper kunde dela på riskerna. De som agerade på ett sätt som var förenligt med gruppens säkerhet var mer benägna att accepteras.
     
  • Reproduktion: Individer som lyckades överleva till följd av sin riskaversion hade större chans att reproducera sig. Deras riskaversion kunde då föras vidare till kommande generationer.

Ps. Visste du att förlora pengar ger oss en form av emotionell smärta. Man har till och med kunnat se att smärtcentrum i hjärnan aktiveras när vi förlorar pengar. Men mer om det i en framtida krönika. Ds.

Detta är en krönika från Omni Ekonomi 2 juni 2024

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här

Läs vidare

Nästa artikel

Vad ingår i en båtförsäkring? Och vad måste man lägga till?

1 minuts läsning

Skador i samband med uppläggning, sjösättning, transport- och lyft på land, på- och avriggning.   Skador till sjöss, som vid kollision, grundstötning, kantring och att båten sjunker. Även oförutsedda händelser som vattenintr&au...

Föregående artikel
Sparformer - vilka olika finns det?
1 minuts läsning