Din investeringsstil formas av ditt födelseår

Ekonomiska förhållanden, kulturella förändringar och teknologiska framsteg skapar betydande skillnader mellan generationer – vilket syns tydligt i våra investeringsbeslut.

Morgan Housel, författare till Pengars Psykologi, menar att våra attityder till pengar och investeringar ofta grundas i de ekonomiska upplevelser vi har som unga. En person som växte upp under en period av hög ekonomisk stabilitet, låg inflation och stigande börser ärbenägen att se investeringar som en självklar väg till ekonomisk framgång. Däremot kan en person som upplevt lågkonjunktur, hög inflation eller börskrascher bli försiktigare och mer riskavert i sitt sparande.

Varje generation präglas inte bara av ekonomiska förhållanden, utan också av den teknik och kultur som omger dem. Ta Millennials (Generation Y, födda 1981–1996) till exempel. De har vuxit upp i en tid med låga räntor och enkel tillgång till digitala investeringstjänster. För många av dem är det självklart att investera i fonder och aktier via olika appar. Äldre generationer, som Baby Boomers (födda 1946–1964), har däremot ofta en starkare förkärlek för fastigheter och mer traditionella sparformer, eftersom dessa var både tillgängliga och pålitliga under deras uppväxt.

Som en del av Generation X (födda 1965–1980) har jag själv blivit formad av börsboomen på 1980-talet, då Stockholmsbörsen steg med otroliga 1 500 procent – motsvarande en genomsnittlig avkastning på cirka 32 procent per år. För mig har investeringar på börsen alltid känts som en naturlig väg till ekonomisk framgång.

De senaste årens höga inflation och stigande räntor kommer troligtvis att påverka Generation Z:s (födda 1997–2012) syn på risk och sparande. Kommer de bli mer försiktiga liksom tidigare generationer som upplevt ekonomisk oro? Och hur blir det med Generation Alpha (födda 2013 och framåt), som växer upp med
banbrytande teknologier som AI, smarta hem och virtual reality? Hur kommer deras investeringsstrategier påverkas av den digitala värld de lever i? För dem kan sparande handla lika mycket om kryptovalutor, ETF:er och ännu okända sparformer som traditionella aktier och fonder.

Housel påpekar att vi sällan lär oss av andras misstag. Varje generation måste i praktiken lära sig samma ekonomiska lektioner på egen hand då vi tenderar att lita mer på vår egen erfarenhet än på historisk data. I stället för att analysera tidigare marknadscykler objektivt låter vi våra beslut formas av våra egna livserfarenheter.

Men tänk om vi kunde förändra detta? Med en djupare förståelse för hur vi fungerar som människor kanske vi faktiskt kan lära oss av historien och de misstag som redan begåtts. Att använda tidigare erfarenheter för att fatta klokare beslut – tänk vilken dröm det vore!

Detta är en krönika från Omni Ekonomi den 8 december.