Dröjsmålsränta - Så fungerar det

Här kan du läsa om hur dröjsmålsränta fungerar vid sen betalning. Få reda på hur man räknar ut dröjsmålsräntan och vad som gäller enligt räntelagen.

Dröjsmålsränta

Om ett företag eller en privatperson inte betalar en räkning eller faktura innan förfallodagen har den som skickat fakturan, borgenären, rätt att lägga på det som kallas för dröjsmålsränta. Här hittar du allt om hur dröjsmålsränta fungerar och vilka regler som gäller enligt räntelagen.
 

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en ränta som erläggs för att någon inte betalat en fordran i tid och är lika med referensräntan plus åtta procentenheter.

Syftet med räntan är att säkerställa att betalning sker enligt avtal och att borgenären ska få en kompensation för de extra kostnader som belastar denne när gäldenären, den som är skyldig pengar, inte betalar i tid.
 

Dröjsmålsränta enligt räntelagen

Det är räntelagen som styr hur dröjsmålsränta ska regleras. Lagen är dispositiv vilket innebär att den gäller om inget annat har avtalas. Reglerna är olika beroende på om avtalsförhållandet är mellan företag till konsument eller företag till företag.

Det är bra att redan i avtal och offerter specificera vad som ska gälla. Då blir det tydligt för alla parter.
 

Dröjsmålsränta mellan företag till konsument

Om en konsument inte betalat i tid kan företaget kräva dröjsmålsränta. Enligt lagen måste företaget meddela minst 30 dagar i förväg om att räntan kommer läggas till det ursprungliga beloppet. Detta meddelande kan ske genom att det står i avtal, offert, på en betalningspåminnelse eller den ursprungliga fakturan.
 

Dröjsmålsränta mellan företag till företag

Om ett företag inte betalat i tid till ett annat företag kan dröjsmålsränta debiteras från den dag som infaller 30 dagar efter fakturadatum. Borgenären behöver inte på förhand upplysa gäldenären om att dröjsmålsränta kommer tas ut. Däremot är det ändå alltid bra att innan, i offerter, avtal, fakturor och eventuella betalningspåminnelser upplysa om att dröjsmålsränta kommer tas ut vid sen betalning.

Observera att dröjsmålsränta inte går att avtala bort mellan företag. En borgenär kan alltid välja att inte begära dröjsmålsränta men lagen är inte dispositiv på detta område så som den är mellan företag till konsument.
 

Så räknas dröjsmålsränta ut

Dröjsmålsräntan baseras på Riksbankens referensränta + 8 procentenheter. Referensräntan bestäms två gånger per år, 1 januari och 1 juni, och ligger just nu på 2,50 procent. Därmed ligger dröjsmålsräntan för 2023 på 10,50 procent.

För att räkna ut hur mycket dröjsmålsräntan blir gör man på följande sätt:

(Totalt fakturabelopp x (referensränta + 8 %) x antalet missade dagar) delat med 365 = dröjsmålsränta i kronor.

Räkneexempel:

Börja med att multiplicera den aktuella dröjsmålsräntan med den totala summan på fakturan. Om en faktura är på 10 000 kronor blir det för 2023 så här:

0,105 x 10 000 = 1 050 kronor

Multiplicera 1 050 med antalet missade dagar och dela sedan med 365. Om vi antar att betalningen är sen med 30 dagar ser det ut så här:

1 050 x 30/365 = 86 kronor
 

Påminnelse efter förfallodatum

Normalt skickar ett företag ut en betalningspåminnelse om en kund inte betalat i tid. Det kan vara bra att känna till att om inget annat är avtalat så fnns det ingen lag som säger att ett företag måste skicka ut en påminnelse om att en faktura har förfallit. Det innebär att vid en utebliven betalning kan exempelvis dröjsmålsränta tas ut och eventuellt inkassokrav komma.

Reglerna i räntelagen gäller om inget annat avtalats. Om företaget skickar ut en påminnelse och först då anger att de kommer ta ut en dröjsmålsränta måste de alltså vänta minst 30 dagar innan de kan börja räkna ränta och debitera gäldenären den.
 

Påminnelseavgift, inkassokrav och amorteringsplan för privatpersoner

Om parterna avtalat om det kan borgenären ta ut en påminnelseavgift vid försening. Summan är reglerad enligt lag och ligger i år på 60 kronor. För ett inkassokrav är beloppet 180 kronor. Vid upprättande av en amorteringsplan kan borgenären ta ut 170 kronor.

Observera att dröjsmålsräntan bara får beräknas på den ursprungliga fakturans belopp.
 

Förseningsersättning för företag

Mellan företag till företag gäller att utöver avtalad dröjsmålsränta kan borgenären ta ut en förseningsersättning på 450 kronor. Det krävs inget avtal eller information på förhand för att få ta ut förseningsersättning. Dock kan borgenären inte lägga på ytterligare påminnelseavgift, inkassoavgift eller kostnad för att lägga upp en amorteringsplan om de begär förseningsersättning.
 

Vad händer om gäldenären inte betalar?

Om en gäldenär inte betalar en faktura kan borgenären vända sig till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Om gäldenären inte bestrider kravet från Kronofogden kan myndigheten begära utmätning på lön och annan egendom.

Om gäldenären bestrider betalningsföreläggandet från Kronofogden avslutar myndigheten ärendet och det är då upp till borgenären att ta kravet vidare för prövning i en svensk domstol.
 

Fler lästips om fakturor och försenade betalningar

Här kan du läsa om hur du gör för att bestrida en faktura, vad ett inkassokrav innebär och vad som händer om du har en skuld hos Kronofogden.