Ekonomipriset 2023: Skillnader mellan könen på arbetsmarknaden

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 utdelades i år till Claudia Goldin, ekonomihistoriker och arbetsmarknadsekonom vid Harvard universitet. Goldin får priset för hennes forskning runt drivkrafterna bakom förändringarna på arbetsmarknaden och de huvudsakliga orsakerna till skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på arbetsmarknaden globalt sett, och när kvinnor väl arbetar tjänar de mindre än män.

Pristagaren av Ekonomipriset 2023, Claudia Goldin, var först med att ge en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden genom århundradena. Hennes forskning belyser drivkrafterna bakom förändringarna och pekar på de huvudsakliga orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på arbetsmarknaden globalt sett, och när kvinnor väl arbetar tjänar de mindre än män. Claudia Goldin har grävt i arkiven och med hjälp av över 200 år av data från USA förklarat hur och varför skillnader i löner och sysselsättningsgrad förändrats över tid. Så här summerar Kungliga vetenskapsakademin Claudias forskning och slutsatser:

Utvecklingen är inte spikrak - mer som ett U

Claudia visar varför kvinnors deltagande på arbetsmarknaden inte gått spikrakt uppåt under hela perioden, utan i stället formar en kurva som liknar ett U. Andelen gifta kvinnor som yrkesarbetade minskade i samband med övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i början av 1800-talet, men började därefter öka när tjänstesamhället växte fram i början av 1900-talet. Enligt Goldin är de bakomliggande orsakerna både de strukturomvandlingar som skett och att sociala normer rörande hem och barn gradvis förändrades.

Utbildning och p-piller

Under hela 1900-talet har kvinnor valt att utbilda sig i allt högre grad. Och i de flesta höginkomstländer har kvinnor numera avsevärt högre utbildningsnivå än män. Goldin visar att tillgången till p-pillret skyndade på denna, historiskt sett, revolutionerande förändring genom att ge kvinnor nya möjligheter att planera för en yrkeskarriär.

Men trots moderniseringar, ekonomisk tillväxt, och en stadig ökning i andelen kvinnor som yrkesarbetar på 1900-talet, tog det lång tid innan inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män började minska.

Löneskillnader mellan män och kvinnor i samma yrken - uppstår när första barnen föds.

Historiskt sett har det varit möjligt att förklara löneskillnaderna relativt väl med skillnader i utbildning och val av yrke. Men, som Goldin också har visat, så finns det fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor med samma yrken. Dessa inkomstskillnader uppstår i hög grad i samband med att första barnet föds.

“Att förstå kvinnors roll på arbetsmarknaden är viktigt för samhället. Tack vare Claudia Goldins banbrytande forskning vet vi mycket mer om de underliggande faktorerna och vilka hinder som kan behöva undanröjas i framtiden”, säger Jakob Svensson, ordförande för ekonomipriskommittén.

Carl Johan von Seth, DN:s ekonomikommentator, kommenterar priset och kommentarer om det så här (summerat):

Årets pristagare Claudia Goldin har ”verk­ligen hjälpt oss förstå hur arbetsmarknaden för kvinnor fungerar”, enligt framstående manliga ekonomer. Men det är inte sant. Hennes forskning visar snarare hur djupt sammanflätad jämställdheten är med människans och samhällets utveckling. Forskningen om ekonomisk jämställdhet handlar naturligtvis även om hur männens arbetsmarknad fungerar. Egentligen om hur hela den moderna ekonomin har vuxit fram. Om man förmår att se det hela i ett ännu lite vidare perspektiv har Goldins forskning hjälpt till att förstå en av de allra djupaste och mest dramatiska samhällsförändringarna vi har sett de senaste hundra åren. Inte ”kvinnors villkor”. Männi­skans framsteg, snarare.