Ekonomiska kriser och finanskriser genom tiderna

En ekonomisk kris är en period av betydande ekonomisk nedgång som ofta kännetecknas av en djup recession, som kan vara nationell, regional eller global. Under en sådan kris kan länder uppleva en rad negativa ekonomiska förhållanden såsom minskad produktion, hög arbetslöshet, fallande inkomster och i vissa fall hyperinflation eller deflation.

Effekterna av en ekonomisk kris kan vara långvariga och kan bland annat innebära långtidsarbetslöshet, minskad levnadsstandard, social och politisk instabilitet och i vissa fall även omfattande sociala och ekonomiska reformer. 
 

8 ekonomiska kriser i Sverige

Här är några av de värsta ekonomiska kriserna Sverige gått igenom de senaste seklerna.
 

Krisen på 1920-talet

I kölvattnet av första världskriget upplevde Sverige en svår ekonomisk kris. Kriget hade tidigare lett till en boom i exportindustrin men efter krigsslutet 1918 föll efterfrågan på svensk export kraftigt. Detta, tillsammans med en minskad industriproduktion och en deflationär politik, ledde till en kraftig ökning av arbetslöshet och social oro.
 

Den stora depressionen på 1930-talet

En av de största ekonomiska kriserna i världen var den stora depressionen 1929. Krisen började med Wall Street-kraschen i oktober 1929, där aktiemarknaden förlorade nästan en fjärdedel av sitt värde på några dagar. Detta ledde till att exporten kollapsade, arbetslösheten ökade och bankerna kraschade. Men Sverige lyckades trots allt relativt väl tack vare en aktiv finanspolitik, där offentliga investeringar ökades för att kompensera för den minskade privata efterfrågan.
 

Oljekrisen 1973 och 1979

1973 beslutade sig medlemmarna i oljekartellen OPEC att kraftigt höja oljepriset. Sverige var starkt beroende av oljeimport och drabbades hårt av detta. Krisen ledde till ökad arbetslöshet och en debatt om Sveriges energipolitik, vilket resulterade i ett ökat fokus på alternativa energikällor och energieffektivitet.

Oljekrisen 1979 orsakades av den iranska revolutionen och ledde till ytterligare prisökningar. Båda kriserna innebar ekonomisk recession, hög inflation, politisk instabilitet i många länder och därmed en stor ekonomisk kris i världen.
 

Börskraschen 1987

Den 19 oktober 1987, även känt som "svarta måndagen", skakades finansmarknaderna runt om i världen av en massiv säljvåg och en ekonomisk kris i Sverige var ett faktum. Stockholm Stock Exchange föll dramatiskt, vilket minskade förtroendet för ekonomin och allt färre gjorde investeringar.
 

Fastighets- och bankkrisen på 1990-talet

Denna kris inleddes med en fastighetsbubbla som brast i början av 1990-talet. När fastighetspriserna föll fick bankerna massiva kreditförluster. Situationen förvärrades av en stram penningpolitik och internationella konjunktursvängningar. Resultatet var en djup ekonomisk recession, en banksektorkris och en historiskt hög arbetslöshet.
 

IT-kraschen 2000-2002

IT-kraschen i början av 2000-talet, även kallad dotcom-bubblan, var en kraftig nedgång på teknikmarknaden mellan 2000 och 2002. Under slutet av 1990-talet hade internetbolag upplevt en enorm värdeökning på börsen, drivet av spekulation och optimism kring internetteknologins framtid. Många företag utan hållbara affärsmodeller fick stora investeringar, ofta enbart baserat på tillväxtförväntningar.

Bubblan sprack i mars 2000 när Nasdaq-börsen, som var starkt exponerad mot tekniksektorn, började falla kraftigt. Många företag gick i konkurs, och investerare förlorade stora summor.
 

Finanskrisen 2008-2009

Finanskrisen började i USA med den amerikanska ränte- och bostadsmarknaden. Sverige påverkades av den globala finanskrisen trots att de svenska bankerna var relativt opåverkade av de subprime-lån som utlöste krisen. Krisen innebar en kraftig nedgång i efterfrågan på svenska exportvaror, särskilt från Europa, och en ökning av arbetslösheten. Riksbanken och regeringen reagerade med en rad åtgärder, inklusive sänkta räntor och stimulanspaket för att stödja ekonomin. Trots detta var återhämtningen långsam och arbetslösheten förblev hög flera år efter krisen.
 

Covid-19-pandemin 2020

Covid-19-pandemin hade en stor påverkan på samhället med en global ekonomisk nedgång. Sverige drabbades betydligt trots att vi valde en mindre restriktiv strategi jämfört med många andra länder. Den inhemska konsumtionen minskade, liksom internationell handel, vilket drabbade både export- och turismsektorerna hårt. Arbetslösheten ökade, särskilt bland unga och de med osäkra anställningar.

Regeringen och Riksbanken implementerade olika åtgärder för att stödja ekonomin såsom låne- och bidragsprogram för företag, tillfällig minskning av arbetsgivaravgifter och sänkta räntor. Men de ekonomiska effekterna av pandemin kan vara långvariga och märks av än idag.
 

Fler lästips

Här kan du läsa om olika bostadskrascher genom tiderna, bra saker att tänka på när börsen faller, hur du kan tjäna pengar på när börsen går ner samt hur du skaffar en ekonomisk buffert.