Förslag om minskat amorteringskrav och höjt bolånetak – hur det kan påverka dig

I måndags tog finansmarknadsminister Niklas Wykman emot en utvärdering av amorteringskravet och bolånetaket från Finansdepartementet. Utredningen föreslår att höja bolånetaket samt stegvis minska amorteringskravet för hushåll med bostadslån.

Bolånetak

Ett bolånetak är en regel som begränsar hur stor andel av en bostads värde som får belånas, vanligtvis för att minska risken för överbelåning och för att skydda både låntagare och finansmarknaden.

Nuvarande bolånetak

Den 1 oktober 2010 införde Finansinspektionen (FI) ett bolånetak, som innebär att nya lån med bostad som säkerhet inte bör överstiga 85 procent av bostadens värde.

Förslag på nytt bolånetak

Finansdepartementet föreslår nu i sin utreddning att bolånetaket höjs till 90 procent, vilket skulle innebära att låntagare kan belåna en större andel av sin bostad.

Amorteringskravet

Dagens amorteringskrav, som infördes i två steg 2016 och 2018, innebär att låntagare kan behöva amortera upp till maximalt 3 procent av lånebeloppet per år.

Amorteringskrav 1

Det första amorteringskravet infördes 2016 och innebär att den som lånar mer än 50 procent av bostadens värde måste amortera 1 procent av lånebeloppet per år. Vid lån över 70 procent av bostadens värde ökar amorteringskravet till 2 procent. För lån under 50 procent av bostadens värde finns inget lagstadgat amorteringskrav.

Amorteringskrav 2 - det skärpta amorteringskravet

År 2018 skärptes reglerna ytterligare med ett tilläggskrav (det skärpta amorteringskravet). Om lånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst, läggs en extra procents amortering till. Detta innebär att låntagare som både har en hög skuldsättning och lånar över 70 procent av bostadens värde kan behöva amortera upp till 3 procent av lånet per år.

Förslag på nytt amorteringskrav

Utredningen föreslår att amorteringskravet ska minskas i två steg:

1. Steg 1: Det skärpta amorteringskravet tas bort, och bolånetaket höjs till 90 procent. Samtidigt föreslås ett skuldkvotstak på 550 procent, vilket innebär att lånet får uppgå till maximalt 5,5 gånger låntagarens bruttoinkomst.
    
2. Steg 2: Det allmänna amorteringskravet (1-2 procent) sänks, så att kravet på 2 procent vid lån över 70 procent av bostadens värde slopas. Detta innebär att samtliga hushåll med lån över 50 procent av bostadens värde endast behöver amortera 1 procent per år.

Hur kan du påverkas? Ett exempel

Om du har ett lån på en miljon kronor, där låneandelen är över 70 procent av bostadens värde och skulden överstiger 4,5 gånger din bruttoinkomst, amorterar du idag 3 procent. Förslagen skulle innebära följande förändringar:

• Steg 1: Borttagandet av det skärpta amorteringskravet innebär att din amortering minskar med 10 000 kronor per år (833 kronor/månad).
   
• Steg 2: Om det allmänna amorteringskravet sänks från 2 till 1 procent, skulle din amortering minska ytterligare med 10 000 kronor per år. Totalt skulle du, om båda förslagen antas, amortera 20 000 kronor mindre per år, motsvarande 1 670 kronor per månad.

Blandad kritik för förslaget

Förslaget har mötts med både beröm och kritik. Förespråkare menar att ett lägre amorteringskrav kan hjälpa förstagångsköpare och frigöra kapital för hushållen, vilket kan stärka deras ekonomiska säkerhet och bidra till ökad bostadsbyggnation. Kritiker, däremot, varnar för att lättnader i amorteringskraven kan leda till högre skuldsättning och ökade bostadspriser, vilket kan påverka den finansiella stabiliteten negativt.

Vad händer nu?

Finansdepartementet meddelar att regeringen ska granska kommitténs rekommendationer som en del av en bredare översyn. Ett besked om regeringens ställningstagande väntas under våren.