Inflationen steg i januari - vad betyder det?

Inflationen steg i januari på grund av stigande boendekostnader och elpriser. Experter är ense om att detta var ett väntat hack i kurvan och att inflationen nu kommer att fortsätta ner. Riksbankens plan för sänkning av styrräntan borde alltså inte påverkas.

Inflationen i januari

• KPI: 5,4 % (dec: 4,4 %)
• KPIF: 3,3 % (dec: 2,3 %)
• KPIF-XE: 4,4 % (dec: 5,3 %)
  
  Förklaring till de olika förkortningarna - se längst ner i artikeln.

Statistiska centralbyrån (SCB) förklarar inflationssiffrorna så här:

“Boendekostnaderna ökade i januari och fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten enligt KPI”, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Prissänkningar:
Månadsförändringen i januari påverkades framför allt av säsongsnormala prissänkningar framför allt inom kläder, utrikes flygresor samt paketresor. Drivmedelspriserna sjönk också, vilket främst påverkades av lägre dieselpriser. Därutöver noterades prissänkningar för ett flertal varor och tjänster, bland annat var priserna lägre inom logitjänster.

Prishöjningar:
Prissänkningarna motverkades av att boendekostnaderna steg på bred front. Främst var det dyrare elpriser, högre månadsavgifter för bostadsrätter och ökade räntekostnader för egna hem som bidrog till boendekostnadernas ökning. Därutöver höjdes även vatten- och avloppsavgifterna samt hyror.

Riksbankens kommande sänkningar av styrräntan

Att Riksbanken kommer att sänka styrräntan i år är så gott som alla överens om. När den första sänkningen görs är svårare att sia om. Vissa tror på en första sänkning redan i mars (nästa besked). Desto fler tror på en första sänkning i maj eller juni. Några gissar på efter sommaren.

Och hur många sänkningar vi kommer att se under året är en ännu svårare prognos att göra. Sänkningar med mellan 1 och 1,5 procentenheter är vanliga gissningar hos bedömare dvs allt mellan 4 och 6 sänkningar á 25 procentenheter. Om bolåneräntorna sjunker i samma takt som styrräntan skulle det betyda att den rörliga snitträntan på våra bolån (den ränta vi faktiskt betalar dvs listräntan minus rabatten) sjunker till någonstans mellan 3,8 och 3,3 procent under 2024.

Datum för direktionens penningpolitiska möten. Beslutet publiceras dagen efter mötet:

• 26 mars
• 7 maj
• 26 juni
• 19 augusti
• 24 september
• 6 november
• 18 december

Så mäts inflationen

Inflationen mäts genom att man beräknar och jämför hur mycket konsumentprisindex (KPI) har gått upp under en 12-månadersperiod. Varje månad tar Statistiska Centralbyrån (SCB) fram siffror på hur priserna på en korg av varor och tjänster utvecklas och det är detta som sammanfattas i konsumentprisindex.

Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. SCB redovisar också KPIF-XE som är KPIF exklusive energi.

Från september 2017 har KPIF ersatt KPI som mått för Riksbankens inflationsmål.