Ju rikare du blir desto mindre empati och medkänsla får du

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
Klocka 1 minuts läsning
Ju rikare du blir desto mindre empati och medkänsla får du

När en persons nivå av rikedom ökar (på riktigt eller bara uppfattas så för stunden) så går känslor av medkänsla och empati ner. Och känslan av att han/hon förtjänar sin framgång ökar.

Det låter inte särskilt roligt men är faktiskt sant

Och när inkomstklyftorna fortsätter att öka i världen - de rika blir färre och rikare och de fattiga blir fler och fattigare - så är vi inne i en farlig spiral.

Fem experiment från Social psychology Lab in California som visar på detta

1. Monopol

I labbet fick två personer spela monopol mot varandra. Slumpmässigt valdes en ut som fick mer pengar att börja med och som fick slå båda tärningarna. Den andra fick mindre pengar och fick bara slå en tärning.

Resultatet av 100 spelomgångar (olika försökspersoner) visar hur beteendet, bara av att känna sig rik och framgångsrik, ändras. Den ”rika” personen visade flera icke-verbala uttryck av makt, bland annat flyttade han/hon sin spelpjäs runt spelbrädan mer högljutt än den andra.

Efter spelets slut hände det intressanta. De ”rika” spelarna tolkade sin vinst som något som de hade sig själva att tacka för. De pratade om smarta drag de hade gjort och hur de förtjänade att vinna. Deras hjärna tolkade om den slumpmässiga fördel de hade fått i början av spelet till något som var deras egen förtjänst.

2. 10 dollar testet

Labbet fylldes av ”rika” personer (inkomst på runt 150 000-200 000 dollar per år) och personer med lägre inkomst (25 000 dollar per år eller lägre). Alla fick 10 dollar var med följande instruktion: Ni får behålla 10 dollar själva eller ge valfri summa till en annan person. Ni kommer aldrig att träffa denna andra person. Personerna med lägre inkomst gav 44 procent mer än de ”rika”.

3. Spel och fusk

En annan uppsättning av försökspersoner fick spela spel där det fanns möjligheter att fuska för att vinna pengar. De ”rika” fuskade betydligt mer än de med lägre inkomst.

4. Barnens godisskål

Försökspersonerna i detta experiment fick höra att en godisskål som stod i väntrummet var endast till för barnen som gjorde ett experiment i en annan lokal. Sedan observerades försökspersonerna medan de väntade på att deras experiment skulle börja. De ”rika” tog två gånger mer godis ur barnens skål än de med lägre inkomst.

5. Dyrare bilar…

Labbet tog experimenten ut på gatan. Under ett antal dagar undersökte de om det fanns skillnader mellan bilägare och om vissa var mer eller mindre benägna att bryta mot lagen.

En fotgängare gick fram till ett övergångsställe samtidigt som man observerade hur benägna bilägarna var till att stanna för fotgängaren. Och resultatet var tydligt. Ju dyrare bilen var desto fler bröt mot lagen, dvs. stannade inte för fotgängaren vid övergångsstället. Ingen ur gruppen med de ”billigaste” bilarna bröt lagen samtidigt som 50 procent av gruppen med de dyraste bilarna bröt mot lagen.

Ett ojämnställt samhälle är en dålig utveckling

När rikedom samlas hos några få och dessa drivs av personlig framgång och prestation, på bekostnad av andra runt omkring dem, finns det risk för att klyftorna i samhället kommer fortsätta öka. Och ett ojämnställt samhälle bidrar till låg social rörlighet, låg ekonomisk tillväxt, låg social tillit, låg förväntad livslängd, lågt utbildningsresultat och låg fysisk hälsa.

Men det finns hopp!

Man har konstaterat att små psykologiska influenser kan återställa nivåer av empati. I ett experiment fick personer titta på en 46 sekunder lång video om barnfattigdom. I ett experiment strax efter var alla (”rika” som ”fattiga”) lika villiga att erbjuda sin tid för att hjälpa sina medmänniskor.

“Humanity’s greatest advances are not in its discoveries – but in how those discoveries are applied to reduce inequity…” Bill Gates

Källa: Ted Talk: Paul Piff: Does money make you mean?

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här
Check cirkel

Info

Läs vidare

Nästa artikel

Gammal frys drar 800 kronor mer el än ny!

Klocka 1 minuts läsning

Den genomsnittliga elräkningen för typhuset i Sverige ligger på över 20 000 kronor per år samtidigt som 45 000 hushåll lägger så mycket som 20 % av den disponibla inkomsten på el. Och även om elpriset just nu är lägre än på många år spår experterna kraftigt ökade elkostnader på 5-10 års sikt. &n...

Föregående artikel
Så mycket får vi i tjänstepension
Klocka 1 minuts läsning