Kan en skönhetstävling förklara hur aktiebubblor skapas?
John Maynard Keynes, en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer, använde en fascinerande jämförelse för att illustrera hur aktiemarknaden fungerar. Han liknade marknaden vid en skönhetstävling i en tidning, där läsarna fick rösta på de personer de ansåg vara vackrast. Men för att vinna tävlingen räckte det inte att rösta utifrån sin egen smak, eftersom vinnaren var den som bäst förutsåg vad majoriteten skulle rösta på. Det handlade alltså om att förutspå vad alla andra skulle tycka, snarare än att följa sina egna preferenser.
Keynes använde denna "skönhetstävling" som en metafor för hur investerare beter sig på finansmarknaden. I stället för att enbart basera sina beslut på ett företags fundamentala värde, spekulerar investerare ofta kring hur de tror att andra aktörer kommer att agera. De köper inte aktier för att de själva anser att företaget är undervärderat, utan för att de tror att andra investerare snart kommer att se värdet i det och driva upp priset.
Denna dynamik hjälper till att förklara varför marknader ibland kan upplevas som irrationella. Om tillräckligt många investerare tror att en aktie kommer att stiga ökar efterfrågan och aktiekursen kan skjuta i höjden långt över vad företagets fundamenta motiverar. På samma sätt kan panik och rädsla för att en aktie är övervärderad leda till ett massivt säljande, vilket får priset att falla, även om företaget presterar väl. Den kollektiva tron driver marknaden snarare än fakta och logik. När detta sker kan bubblor bildas – där förväntningar och spekulation blåser upp aktiepriser tills verkligheten slutligen hinner ikapp och marknaden kraschar.
Keynes skönhetstävling är en tidlös symbol för de mänskliga drivkrafter som påverkar aktiemarknaden. Och i en värld där information sprids blixtsnabbt och marknader reagerar på allt från rykten till nyhetsrubriker, blir spekulation en dominerande kraft. Marknadens kollektiva psyke är lika flyktigt som vår uppfattning om skönhet – ständigt föränderlig och svår att förutse.
Vad innebär detta för oss som investerar på börsen? Det kan betyda att vi, istället för att försöka följa den senaste trenden eller spekulera kring nästa marknadsrörelse, bör fokusera på långsiktiga investeringar baserade på företagens verkliga värde och potential. Det kan också vara klokt att inse (även om det är svårt att acceptera) att nästan alla av oss, oavsett hur noggranna och välgrundade våra analyser är, inte kommer att överträffa marknaden på lång sikt. Att investera i indexfonder kan vara det mest förnuftiga och hållbara valet, hur tråkigt det än kan låta.
Detta är en krönika från Omni Ekonomi den 6 oktober
Lästips:
IKEA-effekten kan rubba ditt rationella tänkande
Gör inte som jag gjorde!
2 miljoner i extra pension om du slutar spela
Har du svårt att erkänna när du har fel?
Dåliga ekonomiska beslut? Det sitter i generna.
Gör smarta besparingar nu!
Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!
De senaste artiklarna
Visa alla nyheter
