Medelsvenssons inkomst är vid 67 år 90 % av den inkomst som hen hade vid 60 års ålder.

Alectas senaste studie visar att pensionärers inkomster har blivit klart bättre över tid och att varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar. Staffan Ström, Alectas pensionsekonom, skriver i en krönika följande (förkortat):

Alectastudiens sex viktigaste upptäckter

1. Årets studie visar hur svenska pensionärers verkliga, deklarerade inkomster såg ut under det senast tillgängliga inkomståret 2021. Studien visar inte bara pensioner utan mäter samtliga deklarerade inkomster. All grunddata kommer från Statistikmyndigheten SCB.
    
2. Medelsvenssons inkomst efter skatt är vid 67 års ålder hela 90 % av den inkomst som han eller hon hade vid 60 års ålder. För de som var låginkomsttagare i sextioårsåldern är siffran hela 116 procent, medan höginkomsttagare får 90 procent.
    
3. Siffrorna vid 67 års ålder påverkas av att vissa väljer att ta ut all sin tjänstepension under bara fem års tid, vanligtvis mellan 65 och 70. Men även efter 70 ser det bättre ut än de flesta tror: Vid 72 års ålder har medelsvensson 77 % av inkomsten vid 60 års ålder.
    
4. Pensionärers inkomster har blivit klart bättre över tid. Dagens 67-åring har till exempel 70 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med 67-åringar för 12 år sedan, och varje årskull pensionärer får högre inkomster än tidigare årskullar.
    
5. Visst finns det äldre som har riktigt låga inkomster, men det är vanligare med fattigdom bland yngre (där räknas 17 % som fattiga) och medelålders (13 %) än bland äldre (12 %). Utbredd fattigdom hittar man främst på annat håll, till exempel bland ensamstående mammor (33 %), utrikesfödda (29 %) och inte minst i hushåll med utrikesfödda barn (50 %).
    
6. Nästan varannan svensk (46 %) har en högre inkomst efter skatt vid 67 än vid 60 års ålder. Vid 72 års ålder har 3 av 10 svenskar fortfarande en högre inkomst än när de var 60.

Den allmänna pensionen ska vara låg för höginkomsttagare

Något som ofta glöms bort när den allmänna pensionen ibland döms ut som otillräcklig är att den faktiskt ska stå för en ganska liten del av inkomsten för den som varit höginkomsttagare. Det beror på att den allmänna pensionen har ett inkomsttak på 8,07 inkomstbasbelopp (ungefär 51 250 kr/mån år 2024).

När vi i årets studier talar om ”Medelsvensson” menar vi människor som tillhör inkomstgrupp 3 och 4 av de 7 inkomstgrupper som vi delat in befolkningen i. Många av dem som tillhör inkomstgrupp 4 – och alla de som tillhör inkomstgrupp 5, 6 och 7 - har slagit i inkomsttaket i den allmänna pensionen. Att de inte får mer än halva sin tidigare inkomst i allmän pension (och ibland mycket mindre än så) är alltså inte ett misslyckande utan helt i linje med hur den svenska allmänna pensionen varit utformad ända sedan tillkomsten för över 100 år sedan: Statens åtagande är att ge en allmän pension som står i rimlig relation till låga och normala inkomster. Den som tjänar mer får ordna ytterligare påfyllnad genom tjänstepensionen eller ett privat sparande.

Inflationen har satt press på svenska hushåll

Den här studien bygger på senast tillgängliga inkomstdata från 2021. Sedan dess har den höga inflationen (och som en följd av det stigande räntor) satt press på de svenska hushållen. Många kämpar idag med att få ihop sin ekonomi när utgifterna dragit iväg medan inkomsterna inte hängt med. För den som har små marginaler i sin ekonomi blir det extra kännbart, till exempel för den som har en låg pension. En tröst i sammanhanget är ändå att de som har de allra lägsta pensionsinkomsterna i allmänhet fått en ganska stark inkomstförstärkning de senaste två åren. För den som lever huvudsakligen på garantipension har inkomsten ökat med drygt 20 procent (om än från låga nivåer), och det är en siffra som de flesta löntagare inte är i närheten av. De tuffa tiderna slår helt enkelt mot alla just nu – unga som gamla.

Här hittar ni hela Staffans krönika: Krönika: Fakta och inte polemik

Här hittar ni Staffan Ström i Compricers expertpanel