Pengar – nyckeln till självständighet eller hinder för hjälpsamhet?

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
Klocka 1 minuts läsning
Pengar – nyckeln till självständighet eller hinder för hjälpsamhet?

Pengar är centrala i våra liv. De låter oss betala räkningar, köpa mat och unna oss små glädjeämnen i vardagen. Men dess inverkan sträcker sig långt bortom plånboken. Forskning visar att pengar inte bara gör oss mer självständiga – de kan också göra oss mindre benägna att hjälpa andra. Hur hänger det ihop?

Det är knappast en överraskning att pengar stärker vår självständighet. Med pengar på kontot slipper vi förlita oss på andra. Vi kan ta bussen istället för att be om skjuts och anlita hantverkare istället för att be grannen om hjälp. Studier visar att bara tanken på pengar kan förändra hur vi beter oss. Deltagare som påmints om pengar innan en uppgift är mer benägna att arbeta självständigt och att avböja hjälp än de som inte påmindes om pengar.

Men här blir det intressant. Samma mekanism som gör oss självständiga kan också minska vår hjälpsamhet. I en studie av Kathleen Vohs och kollegor bad forskare deltagare att lösa ett pussel medan de fick subtila påminnelser om pengar, som en bakgrundsbild med mynt. Dessa deltagarna var betydligt mindre benägna att hjälpa en annan person som tappade sina pennor än de som inte hade sett pengar. När jag studerade psykologi på Swinburne University i Melbourne deltog vi studenter i ett liknande experiment. Och även om det tar emot att erkänna så blev en majoritet av oss, ja även jag, mindre hjälpsamma när vi blev “pengapåminda”.

En annan studie visade att personer som hanterat pengar nyligen var mindre villiga att ge blod eller delta i välgörenhet. Det är som om pengar aktiverar en "jag klarar mig själv"-mentalitet som även påverkar hur vi ser på andras behov.

Ett exempel från trafiken visar på ett slående sätt hur ekonomisk status kan kopplas till hjälpsamhet. Forskare från University of California undersökte hur bilförare beter sig vid övergångsställen. Ju dyrare bil en förare hade, desto mindre sannolikt var det att de stannade för fotgängare. I genomsnitt var förare i billigare bilar mer benägna att visa hänsyn. Forskarna noterade att det kan bero på att förarna i dyrare bilar känner sig mer självständiga och kanske anser att de har "högre status" än andra i trafiken, vilket gör dem mindre benägna att följa regler och visa omtanke.

Pengar är mer än ett verktyg – de formar hur vi ser på oss själva och andra, och påverkar våra relationer och handlingar mer än vi kanske inser. Utmaningen ligger i att hitta en balans – pengar kan ge oss frihet och trygghet, men vi får inte glömma värdet av medmänsklighet och att våra val, stora som små, påverkar både oss och vår omgivning.

Detta är en krönika från Omni ekonomi 29 december.

 

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här
Check cirkel

Info

Läs vidare

Nästa artikel

Riksbanken sänker styrräntan och signalerar ytterligare en sänkning under 2025

Klocka 1 minuts läsning

Riksbanken meddelade i förmiddags att styrräntan sänks från 2,75 procent till 2,50 procent. Sänkningen, som var väntad, innebär att styrräntan totalt har sänkts med 1,50 procentenheter under 2024. I sitt pressmeddelande skriver Riksbanken: F&oum...

Föregående artikel
Skapa en budget – grunden för din ekonomi
Klocka 1 minuts läsning