Ekonomiskolan del 10: Pensionen

Genom att läsa del 10 av ekonomiskolan så får du en gång för alla koll på det där med pension. Du kan påverka din pension till det bättre, och därmed ge dig själv en bättre livskvalitet på ålderns höst. I del 10: Pensionen får du veta vilka olika typer av pension som finns, hur de olika delarna fungerar och ungefär hur mycket du kommer att få ut när du går i pension. Du får också tips om vad du kan göra för att få bättre pension och hur du ska tänka när du tar ut pensionen.

Innehåll:

1. Pensionens tre delar
2. Allmän pension
   - Vad består den av?
   - Vem får allmän pension?
   - Hur placeras din allmänna pension?
   - Så mycket pengar får du
   - Så bör du ta ut din allmänna pension
   ​- Då ska du ha efterlevandeskydd i din allmänna pension
3. Tjänstepension
   - Vad består den av?
   - Förmånsbestämd eller premiebestämd?
   - De får tjänstepension
   - Traditionell försäkring eller fondförsäkring
   - Så mycket pengar får du
   - Vad gör man om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension?
   - Så bör du ta ut din tjänstepension
   - Då ska du ha efterlevandeskydd i din tjänstepension
4. Privat pension
5. Så får du en bra pension
6. Jämställd pension/pension vid skilsmässa
7. Checklista ✔

Pensionens tre delar

Din pension består av en allmän pension som i stort sett alla i Sverige får i någon mån samt eventuellt en tjänstepension som din arbetsgivare betalar in för dig och/eller en privat pension som du själv sparar till.

Hur stor din pension blir i relation till din lön beror på ett antal faktorer: hur många år du har arbetat, om du har arbetat heltid eller deltid, vad du har haft i lön, den ekonomiska utvecklingen i samhället, värdeförändringen på sparandet, om du har fått tjänstepension och om du har sparat privat till din pension. Enligt beräkningar från Collectum får en privatanställd tjänsteman med kollektivavtalad tjänstepension (ITP) 66 procent av sin inkomst i pension. Utan tjänstepension får hon eller han klara sig på 35 procent av sin tidigare inkomst. 

Allmän pension

Vad består den av?
Den allmänna pensionen är en statlig pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Den består av inkomstpension och premiepension. Varje år avsätts 16 respektive 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (din inkomst minus en pensionsavgift på 7 procent) upp till ett tak på 51 208 kronor kronor per månad (2024), till inkomstpensionen och premiepensionen. Dessa 18,5 procent utgör din så kallade pensionsrätt.

Vem får allmän pension? 
Alla som har arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Din allmänna pension grundas på alla de inkomster som du någonsin betalat skatt för. Om du har haft en liten arbetsinkomst, eller ingen alls, får du en statligt finansierad garantipension om du har bott i Sverige i minst tre år. För att få full garantipension på 11 603 kronor för ensamstående och 10 505 kronor i månaden för gifta (2024) ska du ha bott minst 40 år i Sverige från det att du fyllde 16 år till och med din 64-årsdag. Har du bott i Sverige färre än dessa 40 år minskar din garantipension med en fyrtiondedel för varje år.

Hur placeras din allmänna pension?
Den sammanlagda summa som har avsatts till din inkomstpension räknas varje år upp med en ränta som bestäms av inkomstindex. Det betyder att förändringen bestäms av inkomsternas utveckling i Sverige för att inte värdet av din pension ska ha urholkats innan du pensioneras.

Dina pensionspengar, och alla andra som kommer in i inkomstpensionssystemet idag, betalas dock ut till dagens pensionärer – så när du och jag går i pension är det alltså de som arbetar då som ger oss pension. Blir det några pengar över placeras dessa i de så kallade AP-fonderna. Idag ligger cirka 12 procent av systemets totala tillgångar där. 

Din premiepension får du förvalta själv. Det betyder att du får välja vilka fonder du vill att ditt sparande ska investeras i. Gör du inget aktivt val läggs dina pengar i statens förvalsalternativ, fonden AP7 Såfa. Den har gett en bra avkastning sedan start, så om du inte är intresserad av att välja behöver du inte göra något val. 

Vill du välja fonder själv finns det en uppsjö att botanisera bland. Du kan ha upp till fem fonder samtidigt och byta dem när du vill utan kostnad. Valet gör du på pensionsmyndigheten.se. Din pension sparar du till på lång sikt och därför bör du spara i aktiefonder, som ju har större möjlighet till avkastning än räntefonder. 

Väljer du indexfonder med låga avgifter följer de marknaden och du behöver inte se över dina fonder så ofta. Detsamma gäller om du har fonden AP7 Såfa. Har du valt mer snäva fonder kan det vara bra att se över avkastningen på dessa då och då. Tänk på att ditt premiepensionskapital kommer att både öka och minska, precis som värdet på börsen. Men över tid har börsen alltid stigit, så var lugn när du ser ditt kapital minska. Det kommer att öka igen.

Missa inte att se över avgifterna i ditt sparande. Baserat på att du sparar till din pension i 33 år (den genomsnittliga spartiden i premiepensionssystemet) förlorar du 15 procent av din premiepension om avgiften är 0.75 procent (i jämförelse med en fond utan avgift).

Så mycket pengar får du
Hur mycket du får i allmän pension beror på de pensionsrätter du har samlat ihop och med vilken ränta de har räknats upp. Din slutliga pension beror alltså på hur länge du arbetar, din löneutveckling, utvecklingen på de fonder du valt, AP-fondernas utveckling samt politiska beslut. Den genomsnittliga allmänna pensionen var 15 600 kronor per månad före skatt juli 2024. För kvinnor ligger den på 14 500 kronor och för män på 16 700 kronor.

Så bör du ta ut din allmänna pension
Från och med 2023 får du ta ut din allmänna pension tidigast från det att du fyllt 63 år. För många kommer gränsen dock att höjas ytterligare. År 2026 höjs lägsta åldern till 64 år för dig som är född 1963 eller senare.

För att ta ut din pension ansöker du på pensionsmyndigheten.se. Du loggar in med e-legitimation och gör din ansökan på Mina sidor. Vill du så kan du fortsätta jobba under tiden du tar ut pension, då det är upp till dig om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din allmänna pension. Du kan när som helst ändra ditt val och/eller stoppa utbetalningarna helt under en period. Du kan dock inte välja att ta ut din allmänna pension fortare. 

Ju längre du väntar med att ta ut din pension, desto högre pension får du i slutändan. För de flesta ger varje extra arbetsår efter 65 års ålder enligt Pensionsmyndigheten upp till 7–8 procent högre allmän pension för resten av livet. 

När du börjar ta ut din pension kan du planera så att du slipper betala onödigt hög skatt. Passerar du brytgränsen för statlig skatt på grund av andra inkomster eller annan pension kan du tjäna på att flytta fram uttaget av en del av pensionen. 

Brytpunkterna FÖRE grundavdrag ser ut så här (2025): På inkomster under 643 100 kronor (om du är under 65 år) respektive 733 200 (om du är över 65 år) kronor per år betalar du endast kommunalskatt. På inkomster över brytpunkterna betalar du även en statlig inkomstskatt på 20 procent.

Då ska du ha efterlevandeskydd i din premiepension
När du ansöker om att ta ut din premiepension kan du välja till ett efterlevandeskydd, vilket gör att din pension betalas ut till make/sambo om du skulle avlida. Väljer du till skyddet kommer din pension att bli något lägre. Olika uträkningar visar på olika siffror, men ett exempel från Pensionsmyndigheten säger att du, om du får 500 kronor i månaden utan efterlevandeskydd, får 390 kronor i månaden med. Det betyder att du får nästan 28 procent högre premiepension utan efterlevandeskydd.

Om du väljer till efterlevandeskyddet kan du inte ångra dig senare och ta bort det. 

Du måste själv fundera över om du vill ha ett efterlevandeskydd eller inte. Har du barn och/eller en partner som skulle vara i stort behov av din premiepension om du avlider så ska du välja skyddet. Annars väljer du bort det och njuter av en högre pension. Det finns inget efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Om du avlider går dessa pengar tillbaka till systemet.

Tjänstepension

Vad består den av?
Tjänstepensionen består av en ålderspension som ens arbetsgivare betalar in till. Pensionen kan också innehålla ett efterlevandeskydd, en sjukförsäkring och en premiebefrielse. Efterlevandeskyddet är en möjlighet för dina efterlevande att få ersättning om du går bort, sjukförsäkringen ger dig ersättning vid långvarig sjukdom och premiebefrielsen innebär att försäkringsbolaget betalar dina premier om du skulle bli långvarigt sjukskriven.

Förmånsbestämd eller premiebestämd?
Det finns två typer av tjänstepension: förmånsbestämd och premiebestämd. Den förmånsbestämda tjänstepensionen är en garanterad pension som motsvarar en viss procent av ens slutlön vid uppnådd pensionsålder. Arbetsgivaren betalar helt enkelt in tillräckligt med pengar för att nå den utlovade pensionen. Är din tjänstepension förmånsbestämd är lönen under dina sista arbetsår avgörande, vilket är bra för dig att tänka på om du funderar på att gå ner på deltid åren före pension. 

Till en premiebestämd tjänstepension betalar din arbetsgivare in ett visst belopp eller en viss procent av din lön varje år. Hur stor tjänstepensionen blir i slutändan beror alltså på hur mycket du har tjänat under tiden du har arbetat och hur väl pensionskapitalet har placerats och utvecklats. Tänk på att det är du som anställd som ansvarar för hur din premiebestämda tjänstepension placeras.

Du kan ta reda på vilket tjänstepensionsavtal du följer och vilken typ av tjänstepension du har genom att fråga din arbetsgivare eller logga in på minpension.se och titta under fliken “Intjänad pension”.
 

De får tjänstepension

De flesta som arbetar har tjänstepension. Om din arbetsplats har kollektivavtal får du tjänstepension (kallas ibland avtalspension) enligt det avtalets villkor. Många arbetsgivare som saknar kollektivavtal erbjuder sina anställda tjänstepension i alla fall, ofta enligt någon annans avtal. 

Traditionell försäkring eller fondförsäkring
Med premiebestämd tjänstepension väljer du om du vill ha pengarna i en traditionell försäkring eller i en fondförsäkring. I den traditionella pensionsförsäkringen sköter pensionsbolaget alla placeringar åt dig och du får minst ett garanterat pensionsbelopp. Tidigare fick du en garanterad avkastning per år, men idag handlar garantin vanligtvis om att du får tillbaka minst ditt sparade kapital.

I en fondförsäkring väljer du själv vilka fonder pengarna ska placeras i. Som vanligt gäller det då att välja fonder med låga avgifter eftersom höga avgifter urholkar ditt sparande på sikt. Ett bra riktmärke är att fondförvaltningsavgiften ska ligga under 0,5 procent. Du kan byta fonder i en fondförsäkring när du vill utan att behöva betala någon avgift eller skatt. Mer om hur du väljer fonder hittar du i del 6: Långsiktigt sparande.

Så mycket pengar får du
Din lön, hur länge du jobbar, hur mycket din arbetsgivare sätter av varje månad och hur du placerar pengarna (avkastning och avgifter) är faktorer som påverkar hur mycket du till slut får i tjänstepension. Om tjänstepensionen är kollektivavtalad och premiebestämd sätter arbetsgivaren i de flesta fall av 4,5 procent av din inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp (50 375 kronor/månad 2025). Har du en högre lön än så betalar arbetsgivaren normalt in även 30 procent av det överskjutande beloppet.

Till skillnad från den allmänna pensionen finns det normalt inte något inkomsttak för tjänstepensionen. Ju mer du tjänar, desto högre tjänstepension får du.

Vad gör man om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension?
Ungefär en av tio i Sverige saknar tjänstepension. Om du inte erbjuds tjänstepension av din arbetsgivare bör du se till att du via din lön har utrymme att kompensera för det genom att spara privat. Sparar du i en pensionsförsäkring eller på ett pensionssparkonto har du rätt att dra av upp till 35 procent av din lön (upp till 10 prisbasbelopp, det vill säga 573 000 kronor 2024) för ditt privata pensionssparande så länge du inte har tjänstepension. Det gäller även dig som är egen företagare.

Ett alternativ till att spara i en pensionsförsäkring är att löneväxla, det vill säga att byta bort en del av lönen mot pension. I och med att din arbetsgivare betalar en lägre arbetsgivaravgift på det du löneväxlar än på din lön får du upp till 6 procent mer avsatt till pensionen jämfört med den lön du byter bort. För att det ska vara förmånligt att löneväxla bör du ha en lön som överstiger 54 167 kronor i månaden (2025) efter löneväxling. Tänk på att denna gräns höjs med förändringen av inkomstbasbeloppet varje år. Det gäller alltså att hålla koll på att du alltid ligger över gränsen. Annars får du minskad inbetalning till din allmänna pension och riskerar även att få lägre sjuk- och föräldrapenning.

Så bör du ta ut din tjänstepension
Tjänstepensionen är låst åtminstone fram tills du fyller 55 år – minimiåldern för utbetalning varierar beroende på vilket tjänstepensionsavtal du har och om du har förmåns- eller premiebestämd pension. Vill du börja ta ut din pension före 65 års ålder kontaktar du pensionsbolaget där du har din tjänstepension. Vid 65 börjar pensionen vanligtvis betalas ut automatiskt om du inte redan har börjat ta ut den. Vill du inte ta ut pensionen då måste du meddela pensionsbolaget i god tid. Tidigare så har man inte kunnat stoppa utbetalning av tjänstepension när man väl har börjat att ta ut den, men från årsskiftet blir det fritt fram för dig som vill pausa din pågående utbetalning av premiebestämd tjänstepension. Det blir dessutom möjligt att förlänga utbetalningstiden.

Även utbetalningstiden varierar. En del har en på förhand bestämd utbetalningstid på exempelvis fem år. För viss tjänstepension finns det möjlighet att själv välja hur lång utbetalningstiden ska vara. För att ta reda på vilken utbetalningstid som gäller för din tjänstepension kan du logga in på minpension.se.

Innan du bestämmer dig för att gå i pension och börja ta ut din tjänstepension bör du ta reda på hur din pensionsålder påverkar pensionens storlek. Du kan göra en prognos över din framtida pension på minpension.se.

När du väl tar ut pengarna skattar du för dem på samma sätt som för inkomst av arbete. Du bör därför fundera på hur din skatt påverkas av att ta ut pensionen, så som jag beskrev under avsnittet om allmän pension. Passerar du brytgränsen för statlig skatt – oavsett om det beror på inkomst från arbete om du fortfarande arbetar, allmän pension, tjänstepension eller privat pension – kan du tjäna på att flytta fram uttaget av en del av pensionen. 

Då ska du ha efterlevandeskydd i din tjänstepension
Efterlevandeskyddet i tjänstepensionen (kallas ibland återbetalningsskydd) ger din eller dina förmånstagare rätt till hela eller delar av innestående pensionskapital om du avlider. Förmånstagare kan vara maka/make, registrerad partner, sambo, barn, styvbarn, fosterbarn och tidigare maka eller make, registrerad partner eller sambo. Om du vill att någon annan ska vara förmånstagare måste du anmäla det genom ett särskilt förmånstagarförordnande. 

Väljer du bort efterlevandeskyddet får du ta del av en så kallad arvsvinst. Det är ett sätt att kompensera dig för risken att inte alla dina pensionspengar hinner betalas ut. Storleken på din del av arvsvinsten varierar och beror bland annat på vilken typ av pension du har, din ålder och i vissa fall ditt kön. Enligt beräkningar från AMF kan det betyda att pensionen ökar med 10–20 procent.

Är du ensamstående och/eller har vuxna självförsörjande barn kan det vara klokt att fundera över behovet av efterlevandeskydd. Kanske behöver du pengarna som arvsvinsten ger för egen del? Har du däremot försörjningsansvar för dina barn eller din partner ger efterlevandeskyddet en ekonomisk trygghet. Skyddet kan både läggas till och tas bort medan du fortfarande arbetar, men det kan krävas en hälsodeklaration. När du har börjat ta ut din tjänstepension går det i de allra flesta fall inte att lägga till efterlevandeskyddet om du har tagit bort det.
 

Privat pension
Utan privat pensionssparande får de flesta som har allmän pension och tjänstepension runt 60 procent av sin tidigare lön i pension. Utan tjänstepension får du troligtvis klara dig på mindre än hälften av din lön när du blir pensionär. Gå in på minpension.se och gör en pensionsprognos, så får du en uppfattning om hur mycket du kommer att få i sammanlagd pension. Om du tycker att det är för lite kan du spara privat till din pension. Tidigare kunde du göra avdrag i deklarationen när du sparade privat, men den möjligheten har tagits bort för alla som har tjänstepension. Sparar du i en privat pensionsförsäkring eller i ett individuellt pensionssparande utan avdragsrätt ska du genast sluta med det, eftersom du då betalar dubbel skatt. De pengar som du redan har sparat på detta vis kan dock stå kvar där de är.

Det bästa sättet att spara till din pension är att spara i fonder på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Där skattar du för tillgångarna du har på kontot med  1,086 procent (2025). Skatten dras automatiskt och du behöver inte redovisa något i deklarationen. Läs mer om val av fonder och skillnaden mellan ett ISK och en kapitalförsäkring i del 6: Långsiktigt sparande.

Om du inte får tjänstepension från din arbetsgivare eller är egenföretagare får du fortfarande spara privat med avdragsrätt. Skaffa ett individuellt pensionssparande (IPS) eller en privat pensionsförsäkring. Du har då rätt att göra avdrag i deklarationen med upp till 35 procent av din lön. Var uppmärksam så att ditt sparande inte påverkar din allmänna pension eller sjukpenninggrundande inkomst negativt. Du får nämligen en pensionsavsättning till din allmänna pension på inkomster upp till 54203 kronor i månaden (2025) (8,07 inkomstbasbelopp) och sjukersättning på inkomster upp till 49 000 kronor (2025) (10 prisbasbelopp). Om du inte når upp till dessa beloppsgränser resulterar ett avdragsgillt pensionssparande i att avsättningen till din allmänna pension och din sjukersättning baseras på ett lägre belopp, det vill säga att du får mindre avsatt till din allmänna pension och en lägre sjukersättning.

Så får du en bra pension
För att du ska få bästa möjliga pension finns det några viktiga punkter att gå igenom. Börja med att logga in på minpension.se. Här finns din pension samlad och här kan du göra prognoser. Läs sedan det här avsnittet och sätt upp en plan för hur du kan göra din pension bättre.

• Börja jobba tidigt och jobba heltid. Eftersom din pension baseras på hur mycket du har arbetat är det viktigt att du, om möjligt, jobbar många år och många timmar. Att jobba deltid under en tid påverkar pensionen negativt, liksom att börja jobba sent i livet eller sluta jobba tidigt.
   
• Jobba inte svart. Om du arbetar utan att betala skatt får du 0 kronor avsatt till din allmänna pension och 0 kronor avsatt till din tjänstepension. Så förutom att du går miste om möjlig sjukpenning, får svårt att ta lån, gör något olagligt och står utan samhällets alla skyddsnät kommer du också att stå helt utan pension.
   
• Se till att du har tjänstepension - och fundera över ett privat sparande. Om du endast får allmän pension kommer du troligtvis att behöva leva på under halva din lön när du pensionerar dig. Har du tjänstepension får du upp till 75 procent av din lön i pension, men troligtvis mindre. Privat sparande är vad som kan täcka upp där allmän pension och tjänstepension inte räcker till.
   
• Se över efterlevandeskyddet. Har du familj och små barn kan efterlevandeskyddet vara viktigt för dig och dina anhöriga. Men när barnen blir större och/eller om din partner har god ekonomi kan det vara värt att fundera över skyddet. Utan skydd får du själv en högre pension.
   
• Betala inga onödiga avgifter. Höga avgifter kan äta upp en stor del av din pension. Välj pensionsbolag som inte har kapitalavgifter (avgifter du eventuellt betalar för platsen där dina fonder ligger) och där förvaltningsavgifterna för fonderna är så låga som möjligt.
   
• Se över flyttmöjligheterna. Om du anser att ditt pensionsbolag tar ut för höga avgifter kan du välja att flytta din pension till ett bolag med lägre avgifter. Detta gäller både tjänstepensionen och din privata pension. All pension går dock inte att flytta och en flytt kan innebära både för- och nackdelar.
   
• Jobba länge och ta ut din pension smart. Den som vill och orkar jobba efter 65 års ålder, heltid eller deltid, kan öka sin pension kraftigt. I och med att man skjuter upp pensionsuttaget förväntas man ha kortare tid kvar att leva när man går i pension och då räcker pengarna bättre.
   
• När du börjar ta ut din pension kan du planera så att du slipper betala onödigt mycket skatt. 
   
• Var lagom aktiv. Se över dina fondval då och då så att du inte betalar en hög avgift för en fond som inte levererar. Du bör också fundera över vilken risk du vill ta. Har du lång tid kvar till pension kan du ta en hög risk, med 100 procent aktier, och fokusera på hög avkastning. När du närmar dig tiden för att ta ut pensionen bör du trappa ner risken genom att flytta en del kapital från aktiefonder till räntefonder. 

​

Jämställd pension/pension vid skilsmässa
Kvinnor har i genomsnitt lägre pension än män i alla sektorer i samhället. Skillnaden har minskat över tid och beräknas minska än mer framöver, men kvinnor förväntas ändå ha lägre pension än män i framtiden. De stora skillnaderna i mäns och kvinnors val av yrke och arbetstid är den viktigaste orsaken till könsskillnaden. Ojämställt ansvar för barn samt kvinnors kortare arbetsliv och högre ohälsotal påverkar också.

Ett sätt att minska skillnaderna i den framtida pensionen är att man inom familjen kompenserar den som jobbar deltid för att vara hemma med barn. Den som arbetar mest kan exempelvis föra över sin premiepension till den som är hemma genom att anmäla det till Pensionsmyndigheten senast 30 april det år överföringen ska börja gälla. Du kan endast överföra pensionsrätter som du har tjänat in under äktenskapet eller partnerskapet och du kan inte ångra en överföring. Beloppet som förs över minskas med 6 procent på grund av att den som tar emot överförd pensionsrätt förväntas leva längre än de som ger. De sex procenten fördelas över samtliga pensionssparare (så kallad arvsvinst).

Man kan också sätta upp ett privat pensionssparande för att kompensera den som tar ett större ansvar hemma.

En viktig anledning till att ha en genomtänkt uppdelning av pensionen är att såväl den allmänna pensionen som tjänstepensionen är personlig och behålls av respektive part vid en skilsmässa medan allt privat sparat pensionskapital delas upp, det vill säga att det ingår i bodelningen. Om man vill att den privata pensionen ska vara enskild egendom och inte delas vid en skilsmässa krävs ett äktenskapsförord mellan makarna.

Mer om äktenskapsförord och vad som ingår i en bodelning hittar du i del 11 av ekonomiskolan: Olika delar i livet.

Checklista ✔

• Logga in på minpension.se. Här finns all din pension sammanställd. Se över vad du har och hur mycket du enligt prognosen kommer att få när du går i pension.
   
• Får du tjänstepension från din arbetsgivare? Om ja, se över hur den är placerad. Se över avgifterna. Om nej, börja spara själv.
   
• Fundera över om du behöver ha efterlevandeskydd för din premiepension och din tjänstepension.
   
• Logga in på pensionsmyndigheten.se och se över hur du har placerat din premiepension. Jämför med AP7 Såfa. Byt fonder om de inte har gett dig en bra avkastning. Orkar du inte hålla på att jämföra, välj AP7 Såfa!
   
• Fundera på om du behöver spara privat till din pension.
   
• Planera hur du bäst tar ut din pension genom att se över vad som gäller för dina olika pensioner och räkna på skatteeffekten.
   
• Njut av att du har tagit viktiga steg för att få en bra livskvalitet som pensionär och fira att du har bättre koll på din pension!

Mer information om ekonomiskolan hittar du här: Compricers ekonomiskola. 

Du hittar också vår skola hos Prisjakt som även ger er tips och trix om hur du kan shoppa smart.

Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" som du hittar här: Bokus. Finns även som ljudbok.