Räntan på studielån är rörlig och i slutet av varje år fastställer regeringen räntan på studielånet för kommande år. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent.
Förra året höjdes den från 0 procent till 0,59 procent. I år har Riksbanken infört en ny modell för studielån som innebär en högre ränta på studielån. Den består av en basränta på 0,80 procent och ett räntepåslag på 0,43 procent. Detta för att kompensera för studielån som aldrig betalas tillbaka till exempel om en låntagare avlider.
För en låntagare med en genomsnittlig skuld på 166 000 kronor blir det ingen skillnad hur mycket som ska betalas tillbaka varje år. Men räntehöjningen gör att återbetalningstiden blir längre. Låntagare med en studieskuld över 232 000 kronor kommer dock att få betala ett större årsbelopp varje år.
Gäller räntehöjningen för alla?
Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988. Lån tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal istället.
Hur mycket dyrare blir lånet?
En högre skuld ger ett högre belopp att betala per år så det beror på hur stor skuld du har. Här är några exempel på hur mycket dyrare lånet blir per år beroende på hur stor skulden är:
250 000 kronor: 636 kronor/år
300 000 kronor: 912 kronor/år
400 000 kronor: 1 212 kronor/år
500 000 kronor: 1 527 kronor/år
(Källa: CSN.se)
Lästips:
Studiebidrag - Allt om bidraget från CSN
Prisbasbeloppets rekordhöjs och påverkar pensioner, studiemedel och skatt på inkomst.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!