Så blir din privatekonomi om Sverigedemokraterna får bestämma

Vi har frågat våra riksdagspartier om vilka planer de har för våra plånböcker efter valet. Här presenterar vi Sverigedemokraternas svar.

1. Vad har ni för planer för pensionärerna? Kommer ni att sänka skatten på pension? Höja pensionen?

Pensionssystemet har länge varit både eftersatt och underfinansierat. Vi tycker det är viktigt att kombinera ett stärkt grundskydd med sänkt skatt eftersom det stärker pensionerna för samtliga 2,3 miljoner pensionärer samtidigt som det värnar livsinkomstprincipen och respektavståndet. I vårt gemensamma förslag tillsammans med M, KD och L stärker vi därför både grundskyddet och sänker skatten. Vi inför även en ”gas” i pensionssystemet som ökar pensionerna i goda tider för att komplettera den ”broms” som finns sedan tidigare. Förslaget tillsammans med de andra oppositionspartierna är därmed en bra början. Men för att säkerhetsställa pensionsnivåerna på sikt, för både nuvarande och kommande pensionärer, vill vi även öka avsättningarna till pensionssystemet.

2. Hur ser ni på flytträtten för pension?

Sverigedemokraterna har drivit på för ett avskaffande av flyttavgifterna under flera års tid. Politiken behöver snarast leverera och återställa balansen på försäkringsmarknaden genom att säkerställa att småspararna åtnjuter den konsumentmakt som är samhällsekonomiskt motiverad.

3. Hur ser ni på familjepolitiken? Planer för tex barnbidraget och föräldraförsäkringen.

Familjen är samhällets viktigaste och mest grundläggande gemenskap och vår familjepolitik utgår från barnets bästa. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för ett harmoniskt samhälle. Vi vill förbättra barnfamiljers ekonomi genom stärkt föräldrapenning och bostadsbidrag, ett nytt engångsbidrag för förstföderskor och ett stärkt underhållsstöd som indexeras efter samhällets generella prisökningar. Utöver det vill vi förenkla familjers livspussel genom att ta bort begränsningarna inom föräldraförsäkringen, göra barnomsorgen mer flexibel med bättre tillgång till nattis och dagbarnvårdare. Vi anser också att flerbarnstillägget ska göras om till ett flerbarnsavdrag genom skatteavdrag, vilket skulle uppmuntra till arbete istället för bidragsberoende. Dagens utformning begränsar särskilt kvinnor i utanförskapsområden till deltagande på arbetsmarknaden. En sådan förändring av flerbarnstillägget skulle ge en ökad jämställdhet, minska segregation och dessutom ge mer pengar i plånboken för flerbarnsfamiljer som arbetar.

4. Skatt på arbete, vill ni förändra den?

Sverigedemokraterna ser inkomstbeskattningen som viktig del i att trygga finansieringen av centrala välfärdsverksamheter. Samtidigt ser vi att en alltför hög inkomstbeskattning påverkar arbetsmarknaden på ett negativt sätt. Vi anser att det är särskilt viktigt att sänka inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare. Detta sänker trösklarna för dem som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Med lägre inkomstskatt minskar även incitamenten för svartarbete.

5. Hur vill ni stimulera bostadspolitiken? Vill ni förändra reavinstskatten? Göra det lättare för unga att komma in på marknaden?

Reavinstbeskattningen av bostäder har visat sig medföra problem för människor som bott länge i sin bostad. Ju längre tid som passerat och ju större prisökningar som skett desto större motstånd har man mot att sälja på grund av reavinstskattens storlek. Särskilt om man inte har rätt till uppskov med reavinstskatten, t ex om man som äldre vill flytta från hus till hyresrätt. Detta skapar en trögrörlighet både för pensionärer och barnfamiljer att hitta en bättre lämpad bostad när så är önskvärt. Även stämpelskatter skapar en viss tröghet i bostadsmarknaden för de som behöver köpa familjebostad i de större städerna.

Det finns många områden som medför problem i bostadsbeskattningen, varför vi ser behovet av en total översyn av bostadsbeskattningen avseende alla delar: hyra, köp, ägande samt försäljning av bostäder. En översyn behöver också göras av hur bostadsbeskattningen bättre kan gynna de lägst taxerade husen, särskilt i mindre tätorter, mindre bemedlade bostadsområden samt gles- och landsbygd. Detta utan att höja taket på den kommunala fastighetsavgiften.

6. Hur vill ni påverka/styra elnätsbolagen när de sätter sina avgifter?

Det är angeläget att avgifterna och de avkastningskrav som elnätsbolagen har står i proportion till den mer begränsade risk som ett monopol innebär. Men för att säkerställa tillförlitliga elleveranser till konkurrenskraftiga priser finns behov av att framtida elnätsregleringar i högre grad öppnar för innovation och tydligare incitament för investeringar kopplat till att stärka driftssäkerheten.

7. Har ni några planer på att stimulera sparande? Sänka skatten på sparande? Nytt avdrag?
 
Då vi har en hög skuldsättning bland privatpersoner i Sverige så är det viktigt med sparande. Detta vill vi stimulera exempelvis genom att sänka skatten för ISK men även exempelvis påbörja en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid, 2022–2026.

8. Vill ni förändra skatten på Investeringssparkontot?

Ja. Vi vill ha sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Schablonintäkten som underlag för avkastningsskatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar ska sänkas från 1,0 procent plus statslåneräntan till 0,75 procent plus statslåneräntan.

9. Har ni några planer för försörjningsstödet?

Det är viktigt att visa att med rättigheter följer skyldigheter. När man får försörjningsstöd ska det alltid finnas ett aktiverings- och prestationskrav eftersom det kan ge flera positiva effekter samt att en person som söker sysselsättning får press på sig att söka arbete.

I dagens Sverige kan skillnaden mellan bidrag och lön tyvärr vara mycket låg för en barnfamilj, vilket både skickar märkliga signaler till familjen och är respektlöst mot skattebetalarna. Enligt en ESO-rapport lönar det sig fruktansvärt dåligt att arbeta om man exempelvis har låg utbildning och inte kan få hög inkomst. För två vuxna utan barn blir skillnaden mellan att få försörjningsstöd och ta ett jobb med 20 000 kronor i lön visserligen runt 3 000 kronor i månaden, men så fort man har barn förändras ekvationen. Om paret har ett barn är skillnaden mellan jobb och bidrag bara runt 500 kronor och med fyra barn kan familjen tjäna på att sluta jobba och istället leva på bidrag.

Vi menar att de ekonomiska fördelarna med att arbeta alltid måste vara större än att få bidrag, men det kan också handla om t.ex. praktik eller utbildning. Detta måste ses över och utredas under mandatperioden så att man kan göra något åt skillnaden mellan bidrag och lön samt se över regelverket vad gäller försörjningsstöd vid deltidsarbete.
 
Elva snabba frågor

• Skatten på pension? Sänka.
• Skatten på arbete? Sänka.
• Skatten på drivmedel? Sänka.
• Återinföra fastighetsskatten? Nej.
• Återinföra arvs- och förmögenhetsskatten? Nej.
• Restaurangmomsen? Återställa momsen till 25% år 2024.
• Arbetsgivaravgifter för unga? Behålla.
• Privatekonomi som ämne i grundskolan? Nej.
• Ränteavdraget? Sänka. 
• Studiebidraget? Höja. 
• Föräldradagar bundna till en förälder? Behålla.

 
Vi kommer att presentera alla riksdagspartiers svar här i nyhetsbrevet enligt följande plan:

• 22 juni: Moderaterna
• 30 juni: Socialdemokraterna
• 7 juli: Centerpartiet
• 13 juli: Miljöpartiet
• 21 juli: Sverigedemokraterna
• 27 juli: Liberalerna
• 3 augusti: Kristdemokraterna
• 10 augusti: Vänsterpartiet

 
Ps. Glöm inte att rösta! Vid förra valet (2018) var valdeltagandet 87,18 procent, det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985. Ds