Så deklarerar du uppskov på en bostadsförsäljning

I slutet på förra året kom beslutet att uppskovsräntan slopas. Det betyder att du som har gjort eller kommer att begära uppskov med att betala vinstskatt vid bostadsförsäljning slipper betala ränta. Det betyder också att du som redan har betalat vinstskatt kan göra omprövning under vissa förutsättningar. Vi reder ut.

När du säljer en bostad med vinst ska du betala 22 procent av vinsten i vinstskatt. Om du vill kan du, i vissa fall, skjuta på vinstskatten dvs. göra uppskov. Och nu utan att behöva betala ränta på uppskovet. Du har fortfarande kvar skatteskulden men den kostar dig inget i form av ränta. Du kan se det som ett ränte- och amorteringsfritt lån.

Om du har sålt din bostad under 2020 så är det nu i deklarationen 2021 (dvs i år) som du deklarerar vinstskatten eller ansöker om uppskov.

Exempel om du köpt en dyrare bostad: För 5 år sedan köpte du ett hus för 2 000 000 kronor. Förra året sålde du huset för 2 350 000 kronor och köpte ett dyrare hus. Efter avdrag (vissa renoveringar, mäklararvode etc) blir vinsten du ska skatta på 275 000 kronor. På denna vinst ska du betala 22 procent i vinstskatt, det vill säga 60 500 kronor (275 000 × 22 procent).

Väljer du att betala din vinstskatt betalar du de 60 500 kronorna genom att inte begära uppskov i deklarationen i år. Väljer du att begära uppskov på hela skatten så har du en skuld till Skatteverket på 60 500 kronor som du betalar 0 procent i ränta för.

Exempel om du köpt en billigare bostad: För 5 år sedan köpte du ett hus för 2 000 000 kronor. Förra året sålde du huset för 2 350 000 kronor och köpte ett hus för 1 500 000 kronor. Efter avdrag (vissa renoveringar, mäklararvode etc) blir vinsten du ska skatta på 275 000 kronor. På denna vinst ska du betala 22 procent i vinstskatt, det vill säga 60 500 kronor (275 000 × 22 procent). 

Väljer du att betala din vinstskatt betalar du de 60 500 kronorna genom att inte begära uppskov i deklarationen i år precis som i fallet ovan där du köpt en dyrare bostad. Så här långt är det likadant som i fallet ovan. Väljer du att begära uppskov så kommer du inte att få uppskov på hela beloppet utan räknar ut ditt uppskovsbelopp såhär: 

Vinsten × pris för ny bostad / försäljningspris för såld bostad. I detta fallet blir det:

275 000 kr * 1 500 000 kr/2 350 000 kr = 175 532 kronor. Du får alltså göra uppskov med 175 532 kronor och behöver skatta 22 procent på resterande vinst (99 468 kronor) dvs 21 883 kronor. Du har då ett uppskovsbelopp på 175 532 kronor som du har en skatteskuld på, på 38 617 kronor (175 532 * 22 procent).

Om du tidigare har sålt en bostad utan att begära uppskov 

Det går att begära omprövning av en deklaration sex år tillbaka i tiden. Om uppskovet godkänns, får du tillbaka den skatt du redan har betalt in, minus den ränta som du hade betalat under perioden om du hade gjort uppskov direkt. Vill du göra omprövning så gör du det i Skatteverkets e-tjänst. I e-tjänsten finns fler uppgifter om den sålda bostaden redan förifyllda och du kompletterar själv vissa uppgifter. Därefter kan du se om du kan få uppskov, hur mycket skatt du kan få tillbaka och hur stor den retroaktiva uppskovsräntan blir.

Du som sålde en bostad år 2015 behöver alltså ha skickat in din ansökan om uppskov senast den 31 december 2021. 

Förutsättningarna för att få uppskov (läs om de fullständiga förutsättningarna på skatteverket.se):

• För att få fullt uppskov så krävs det att du köper en ny dyrare bostad.
   
• Om du köper en ny, billigare bostad får du göra uppskov men inte på hela vinsten. Hur stort uppskov du får göra räknas ut så här: Vinsten × pris för ny bostad / försäljningspris för såld bostad.
   
• Uppskovsbeloppet (vinsten) måste vara minst 50 000 kronor.
   
• Du måste ha varit permanent bosatt i den gamla bostaden.
   
• Du kan köpa en ersättningsbostad tidigast 1 januari året innan eller senast 31 december året efter försäljningen för att få uppskov. 

 
Slopad ränta på uppskovet trädde i kraft den 1 januari 2021.