Svarar du rätt på en enkel fråga?

Ett slagträ och en boll kostar tillsammans 110 kronor. Slagträt kostar 100 kronor mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

Varför så många av oss felaktigt svarar 10 kronor på denna till synes enkla fråga är för att vårt automatiska snabba system, som tänker i liknelser och associationer och baseras på erfarenheter och känslor, svarar innan vi har hunnit eller orkat koppla in vårt eftertänksamma långsamma system. Det system som kan väga in alla aspekter av ett problem, tänka logiskt, använda statistik, följa regler, jämföra och göra medvetna val. 

Vårt snabba system tar nästan alla våra beslut. Och det är precis så det ska vara. Tänk dig att du kör bil och ett rådjur dyker upp. Om du skulle använda dig av ditt långsamma system, dvs börja fundera på hur snabbt du kör och vilket väglag det är, så skulle du troligtvis köra på rådjuret långt innan du hunnit sätta foten på bromsen. Och skulle du koppla in ditt långsamma system i alla rutinmässiga beslut du tar dagligen, skulle du bli otroligt ineffektiv. Om du t.ex. varje gång du gick in i en butik för att handla flingor, skulle jämföra alla olika sorter, utifrån pris, innehåll, miljöpåverkan och näringsvärde, skulle du aldrig komma därifrån.

Vår hjärna är en fantastisk konstruktion! På många sätt fungerar den fortfarande som den gjorde när vi levde i jägar-, samlar- och fiskarsamhällen, det vill säga 99 procent av den tid vi har existerat på jorden. Den som riktade uppmärksamhet mot de största hoten och de mest hoppingivande möjligheterna, och agerade snabbt, hade störst chans till överlevnad

Så, finns det något problem med att vi fortfarande fungerar så här?

Ja faktiskt, ibland. Även om vi löser problemen vi står inför skulle vi vid viktiga beslut tjäna på att koppla in vårt långsamma system och låta det uppmärksamma misstag som vårt snabba system gör. Och det är bland annat detta som mitt favoritämne beteendeekonomi handlar om. Att identifiera vilka fallgropar vi lätt hamnar i och vilka genvägar vi tar vid ekonomiska beslut. Du som har läst mina krönikor hos Omni Ekonomi (och här i nyhetsbrevet) har under hösten t.ex. redan läst om att många val kan göra oss handlingsförlamade och varför du kanske inte ska välja den snyggaste fondförvaltaren. Fortsätter du att följa vad jag skriver så kommer du att få läsa om hur vårt språk påverkar hur bra vi är på att spara och att vi felaktigt tror att vi tar våra egna beslut.

Ps. Om slagträet kostar 100 kronor mer än bollen och priset på bollen är 10 kronor, blir den totala kostnaden 120 kronor. Det korrekta svaret på frågan är alltså 5 kronor. Ds.

Detta är en krönika från Omni Ekonomi: ”Ett enkelt räkneexempel visar hur hjärnan fungerar” (för prenumeranter)