Vinnare av Compricers Ekonomistipendium 2022

Compricers Ekonomistipendium delas varje år ut till den bästa uppsatsen inom privatekonomi. Nu har vi det stora nöjet att kunna presentera 2022 års vinnare: Miriam Hamberg.

På Compricer arbetar vi varje dag för att hjälpa svenska hushåll till en bättre privatekonomi. Ett led i det arbetet är att sprida kunskap om sådant som kan påverka din ekonomi. För två år sedan instiftade vi ett stipendium med syftet att uppmärksamma duktiga studenter som bidragit till viktiga upptäckter inom vårt område.

Inför 2022 års prisutdelning fick vi mängder av ansökningar. Sverige verkligen kryllar av duktiga studenter som brinner för frågor som knyter an till vad vi här på Compricer arbetar med och tycker är viktigt.

Juryn satte sig ned, gick igenom bidragen och till slut stod en uppsats kvar som vinnare...
 

Vinnare: Miriam Hamberg

Miriam Hamberg, då student vid den juridiska institutionen på Uppsala Universitet, har i sin uppsats Att leva med en högriskkonsument - Är det dags för ett starkare konsumentskydd på kreditmarknaden och att skyddsbehovet för högriskkonsumentens familj uppmärksammas? påvisat en mycket viktig problematik på den svenska kreditmarknaden. Nämligen den om överskuldsättning till följd av snabblån, även kallat sms-lån.

I uppsatsen redogör Miriam för varför detta inte bara är ett problem för den enskilde individen utan även dennes familj och samhället i stort. Miriam ger även ett antal förslag på hur lagstiftningen skulle kunna förändras för att komma tillrätta med problemen.

Vi säger stort grattis till Miriam som vinnare av Compricers Ekonomistipendium 2022 och en check på 20 000 kronor!

Här följer en intervju med vinnaren:
 

Grattis Miriam! Hur känns det att ha vunnit Compricers Ekonomistipendium 2022?

Tack, det känns fantastiskt kul och jag är väldigt glad över att ämnet uppmärksammas!
 

Varför valde du att skriva om behovet av ett stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden?

Högriskkonsumenter med svag återbetalningsförmåga är en väldigt lönsam målgrupp för kreditbolagen att låna ut pengar till. Vid utlåning av små kreditbelopp är risken för kreditförlust begränsad då risken kompenseras genom att konsumenten betalar dyra räntor och avgifter under en längre period. Kreditgivaren kan även sälja kreditfordringar vidare till bolag som låter dröjsmålsränta löpa på de förvärvade fordringarna innan dessa drivs in av Kronofogden eller återigen säljs vidare.

Överskuldsättningen i Sverige har ökat år för år trots att nya lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att stävja utvecklingen. Vi har sedan 2006 kunnat följa överskuldsatta personer i nöjesprogrammet Lyxfällan på bästa sändningstid. Hur det kan ha blivit så och varför vi inte kommit till bukt med problemet är något jag har reflekterat mycket över. Jag har även reagerat på hur lite familjeperspektivet uppmärksammats i diskussionen kring hur konsumentskyddet bör utformas och velat lyfta fram detta i mitt arbete eftersom familjen i hög grad påverkas av att någon i hushållet skuldsätter sig med oförmånliga krediter.
 

I din uppsats skriver du att det är viktigt att även skydda en låntagares familj från överskuldsättning och dess konsekvenser. Vad tycker du borde förändras i nuvarande rätt för att bidra till en förbättring på området?

Först och främst tycker jag att familjens perspektiv behöver uppmärksammas mer i diskussionen kring utformningen av konsumentskyddet på kreditmarknaden. Konsumentskyddet mot överskuldsättning utgörs till övervägande del av regler om krav på information till konsumenten och värnar konsumentens valfrihet.

Den strategi som länge präglat och till stor del fortfarande präglar konsumentskyddet baseras på en ekonomisk teori som utgår från att konsumenterna är rationella och kan fatta välgrundade beslut om de har tillgång till tillräcklig information om krediten. Denna bild av konsumenten återspeglar inte alls verkligheten och tar inte hänsyn till det faktum att en överskuldsatt individ ofta agerar passivt och fortsätter öka sin skuldbörda. Konsumenter ingår oförmånliga kreditavtal trots att det finns omfattande och tillgänglig information om krediterna, vilket får menliga konsekvenser för övriga personer i den skuldsattes hushåll.

I uppsatsen lyfter jag några konkreta förslag på hur skyddet för den enskilde konsumenten och dennes familj kan stärkas. Jag diskuterar bland annat om införandet av ett nationellt skuldregister kan bidra till bättre kreditprövningar och minskad överskuldsättning, om en betänketid för snabblån bör införas i svensk rätt, om det bör införas ett samtyckes- eller informationskrav till make eller sambo när högriskkonsumenten ansöker om dyra snabblån, om det bör införas krav på att fordringen ska kunna spåras till ett tillståndspliktigt bolag för att Kronofogden ska driva in skulden samt om överskuldsatta personer i vissa situationer bör få betala av kapitalbeloppet innan räntor och avgifter betalas av.

Jag anser att dessa förslag kan bidra till en förbättring på området och att det finns goda skäl att utreda förslagen närmre.
 

Tack för din tid Miriam och stort grattis än en gång till Compricers Ekonomistipendium 2022!
 

Om stipendiet

Compricers Ekonomistipendium delas varje år ut till den bästa uppsatsen inom privatekonomi. Stipendiet är värt 20 000 kronor och kan sökas av dig som skrivit en C- eller D-uppsats vid en högskola eller ett universitet i Sverige under 2023.

Läs mer och ansök till Compricers Ekonomistipendium